Arkiv

Årets första socialiseringsworkshop

På allmän begäran så fortsätter vi med ännu en Socialiseringsworkshop, även denna gången i Tranemo. Jag har redan en del anmälningar till denna populära hundkurs, så vänta inte med att boka din plats!

Behöver du hjälp med att socialisera din hund? Vill du lära dig mer om hundens kroppsspråk, signaler och psykologi? Är du och din hund i behov av ett säkert ställe där din hund kan socialiseras under kontrollerade former? Då är detta kursen för dig!!

Helgen den 20-21 februari kommer Dogs of Pegasus att hålla ytterligare en socialiseringsworkshop, även denna gången i Tranemojyckarnas lokaler. Vi vänder oss till alla som vill lära sig mer om hundar, utveckla sin strategi och slipa på sina tekniker för att ta kontrollen vid hundmöten och närmare umgänge hundar (och människor!) emellan. Kursen ger hundägaren möjlighet att lära känna sin hund på en djupare nivå och samtidigt få mer kunskap om hur man läser av andra hundar för att kunna göra korrekta bedömningar och ta bättre beslut vad det gäller sin hund. Man får också chansen att träna i ett säkert och anpassat upplägg, där igenkänningsfaktorn bland deltagarna är hög. Det är en ”hands on” workshop som är framtagen för att förbättra kommunikationen och därmed relationen mellan hund och ägare.

Missa inte din chans att delta i en mycket lärorik, nyttig och kanske avgörande workshop där du kan vända något negativt till något positivt och påbörja resan mot harmoniska promenader, inklusive hundmöten, miljöträning och socialisering!! ALLA hundar är välkomna!

VAD: Socialiseringsworkshop

VAR: Tranemojyckarnas lokaler, Tranemo. För den som behöver övernatta så finns Tranemo hotell i närheten, där också hundar är välkomna förstås.

NÄR: Lördag och söndag, 20-21 februari, hela dagar.

KOSTNAD: 3000 kr/ekipage med 1 människa + 1 hund. Ytterligare person ifrån samma hushåll går för halva priset och ytterligare hund ifrån samma hushåll kostar 700 kr. Deltagare utan hund betalar 2300 kr.

HUR: Anmälan görs till dogsofpegasus@live.com, och då vill jag veta hundägarens namn och tfn, samt namn, sort, kön och ålder på hunden. Beskriv kortfattat vad er problematik består av (om sådan finns), och ta gärna med om hunden är kastrerad eller inte. Obs! Man är garanterad en plats när man har mottagit en skriftlig bekräftelse.

Under workshopen kommer jag att gå igenom alla ekipagen och arbeta efter deras förutsättningar.

Vi kommer att:

Koppelträna
Träna på hundmöten
Träna på olika tekniker för att vägleda hunden
Studera hundarnas kroppsspråk och kommunikation
Utrustas med värdefulla mentala verktyg för att bli den ledare som hunden behöver och förtjänar
Gå igenom de vanligaste ”gör/gör inte” vad gäller socialisering
Få deltagarnas frågor besvarade och diskutera deras problematik
Plus flera andra övningar och mer därtill!
Det finns ingen anledning att dras med hundproblematik längre! Boka din plats idag!

Mot balans.

IMG_1738

Ibland säger det bara ”Pang!”

Varje månad spenderar jag 4 dagar på ett shelter i Barcelona för att arbeta med hundarna som finns där, utvärdera dem och ta med mig ett gäng hem till Sverige. Nu i oktober blev det hela 10 dagar i Spanien, inklusive de tre dagar som jag och Armando åkte till Madrid för att besöka våra vänner och samarbetspartners Pomi och Maria Ramirez, som har skapat musiken bakom RadioDog och RadioCat, musiken för djur som vi säljer till förmån för Jahira Dog Project. Jag är så glad över den extra tiden som jag fick på sheltret med hundarna. Det har blivit den näst viktigaste platsen i mitt liv, endast efter mitt eget hem. Jag ser hundarna som en förlängd del av min familj, och shelterpersonalen är numera mycket goda vänner till mig som jag delar så mycket med. Att missa en månad skulle vara en enorm förlust för mig, hundarna och de som arbetar där. Vårt jobb är så otroligt viktigt och den enda chansen som många av dessa hundar har till ett nytt liv utanför misären.

Det första som jag och Alexandra, min kollega, alltid gör när vi kommer till sheltret är att ”gå ronden”. Det innebär att vi tar en runda för att inspektera alla burarna och uppdatera oss om nuvarande status på gamla som nya hundar. Vi börjar alltid på samma ställe, vilket är avdelningen ”Gravilla”, och arbetar oss bort igenom avdelningarna ”Panic Room” och ”Ruby”, för att till sist avsluta med ”Sevilla”. På Gravilla finns flest små hundar och en rad med större. När vi passerade den sista buren med små hundar i så var det som att någon tog ett grepp om min krage och drog mig tillbaka. Jag stannade utanför buren, kisade och tyckte mig kunna ana ett litet ansikte längst in i mörkret. ”Är det någon där?” frågade jag Alexandra. ”Nej, det tror jag inte”, sa hon. Men jag kunde känna det! ”Jo, men titta där”, sa jag. ”Visst är det en hund som ligger där?”. ”Jo, men nu ser jag!”, utbrast hon. ”Det ligger en hund där!”. ”Jag måste in och titta”, sa jag, och kände mig oväntat och oförklarligt dragen till den hunden, som jag bara kunde skönja ansiktskonturer på.

Jag gick in i buren och närmade mig hunden. Inte förrän jag var hela vägen framme vid den kunde jag se vad det var för en, för den låg liksom dold i mörka skuggor längst in i en cementhåla. Det var en liten taxblandning, en tik, och utan att kunna beskriva vad som hände riktigt, så ”klickade” vi direkt. Det bara small. Jag var inte alls förberedd på detta men kände genast igen känslan, för jag har känt den vid första mötet, till och med anblicken, med flera av mina hundar förut. Det känns som om det är skrivet i sten att just den hunden är min, och jag hennes. Utan tvekan var det så här vi skulle träffas och inse att vi skulle bli ett team. ”Jaha”, sa jag. ”Den ska jag tydligen ta med mig hem”, och sen var det klart.

Nu går jag i namntankar och letar efter ett passande namn som ger mig rätt känsla för just den här hunden. Namnet är viktigt för att det förmedlar alltid en känsla och den känslan måste vara positiv för mig och inte vara upphov till en given negativ association för andra. Eftersom jag är en namnnörd utan dess like så har alla våra hundar förutom Bob minst tre namn. Jo, det är sant! De är endast till för min skull och hundarna har ingen aning om detta förstås, men flera namn är ett sätt för mig att få utlopp för min uppskattning för hundarna och förkärlek för många och inte sällan långa och/eller krångliga namn. Det är som en personlig liten hobby ;).

Vårt nya flocktillskott anländer i slutet av november och jag är mycket förväntansfull. Jag vet ingenting om henne mer än att hon anlände med en till liten hund som hon plockades upp på gatan med. Han är också ett charmtroll och så söt så man smälter! Vi ska nog lyckas hitta ett bra hem till honom med :). Vår nya – ännu namnlösa – hund har en utstrålning som känns som en blandning av Mafaldahs och Daysees (på tal om krångliga namn 😉 ). Det ska bli jätteroligt att få introducera henne här och sätta henne i arbete för Dogs of Pegasus. Jag längtar!

Mot balans.

Med en blick som denna är hon som gjord för mig och det arbete hon har framför sig ;)

Med en blick som denna är hon som gjord för mig och det arbete hon har framför sig 😉

Socialiseringsworkshop i Skåne

Har du problem med hundmöten? Behöver du hjälp med att socialisera din hund? Vill du lära dig mer om hundens kroppsspråk och signaler? Är du och din hund i behov av ett säkert ställe där din hund kan socialiseras under kontrollerade former? Då ska du läsa vidare!

Helgen den 29-30 augusti kommer Dogs of Pegasus och Dogs of Love att hålla en socialiseringsworkshop på Rögle gamla skola, mellan Ängelholm och Helsingborg.
Vi vänder oss till alla som vill lära sig mer om hundar, utveckla sin strategi och slipa på sina tekniker för att ta kontrollen över sin hund vid hundmöten och umgänge hundar (och människor!) emellan. Under workshopen får hundägaren möjlighet att lära känna sin hund på en djupare nivå och samtidigt få mer kunskap om hur man läser av hundar för att kunna ta bättre beslut vad det gäller sin hund. Man får också chansen att träna i ett säkert och anpassat upplägg, där igenkänningsfaktorn bland deltagarna är hög. Denna workshop är framtagen för att förbättra kommunikationen och relationen mellan hund och ägare, och vi arbetar praktiskt för mest effektiva resultat.

Missa inte din chans att delta i en mycket lärorik, nyttig och kanske avgörande workshop där du kan vända något negativt till något positivt och påbörja resan mot harmoniska promenader – inklusive hundmöten, miljöträning och socialisering!! ALLA hundar är väkomna!

Vad: Socialiseringsworkshop

Var: Rögle gamla skola

När: Lördag och söndag, 29-30 augusti, hela dagar.

Kostnad: 2800 kr/ekipage med 1 människa + 1 hund. Ytterligare person från samma hushåll går för halva priset, och ytterligare hund från samma hushåll kostar 700 kr extra.

Hur: Anmälan görs till dogsofpegasus@live.com, och då vill vi veta hundägarens namn och tfn, samt namn, sort, kön och ålder på hunden. Beskriv kortfattat vad er problematik består av (om sådan finns), och ta gärna med om hunden är kastrerad eller ej.
Obs! Man är garanterad sin plats när man har mottagit en skriftlig bekräftelse.

Under workshopen kommer vi att gå igenom alla ekipagen och arbeta efter deras förutsättningar.

Vi kommer att:

* Koppelträna
* Träna på hundmöten
* Visa och träna på olika tekniker för att vägleda hundarna
* Studera hundarnas kroppsspråk och kommunikation
* Utrusta ägarna med värdefulla mentala verktyg för att bli den ledare som hunden behöver och förtjänar
* Gå igenom de vanligaste ”gör & gör inte” vad gäller socialisering
* Besvara alla deltagarnas frågor och diskutera deras problematik
* Plus flera andra övningar och mer därtill!

Vet du någon som behöver den här workshopen? Dela gärna detta inlägg! Nu finns det ingen anledning till att dras med hundproblematik längre!

Mot balans.

IMG_5064

Vilken är min favoritras?

Idag fick jag frågan om inte jag kunde komma med en lista över mina favoritraser. ”Jag har inga”, sa jag, varpå den människan blev väldigt förvånad. Jag fick frågan ett par gånger till, med den adderade kommentaren om att jag naturligtvis måste ha en sådan lista – alla har väl sina favoriter! Tillslut svarade jag att det närmaste jag kan komma ett svar på den frågan är att jag arbetar extra hårt för alla ”underdogs”, det vill säga pitbulls, blandraser och utländska hundar, som alla har ett sämre anseende i vissa kretsar. Men nej, jag favoriserar ingen. Jag har ingen favoritras!

Jag kan förstå att man lätt dras till en eller ett par raser som kryper en extra djupt under skinnet. Att man identifierar sig lättare med en sorts hund än en annan. Men jag är så hiskeligt förälskad i arten hund att jag aldrig skulle kunna bestämma mig! Det finns underbara kvaliteter i alla hundraser, och det finns också saker som jag hade önskat att man slutade avla fram medvetet, där fysiska defekter hamnar högst upp på listan. Ibland leker jag med tanken om att alla raser skulle försvinna en dag – hur hade jag känt mig då? Om sanningen ska fram så hade jag naturligtvis sörjt dem ett tag, jag är ju så förtjust i så mycket! Men sedan tittar jag på mina egna hundar och inser att jag inte hade varit ledsen så väldans länge ändå. Jag ser Faro, Scooby, Daysee Mae, Mafaldah, Millennia och Leonidas och påminns om att jag inte har en aning om alla raser som döljer sig i dessa underbara blandningar. Och vet ni vad? Det gör inget! ”En hund är en hund är en hund”, som jag brukar säga, och det är något som jag säger med kärlek och respekt för arten Canis lupus familiaris, även känd som HUND.

Så istället för att dela med mig av favoritraser som jag inte har, så vill jag berätta om min allra högsta önskan för hundar världen över. Jag önskar att ALLA hundar hade en flock där man kände ömsesidig kärlek, respekt, tillit och lojalitet för varandra. Och så länge det inte är så, så är det den oönskade, oälskade och övergivna hunden som är min favorit, och den jag kämpar lite hårdare för, vare sig den är renrasig, blandrasig, svensk eller utländsk. För att alla har rätt att må bra, helt enkelt.

Mot balans.

Millennia - Jag vet inte vad hon är och det är inte huvudsaken heller. Hon är HUND och jag älskar henne för det!

Millennia – Jag vet inte vad hon är och det är inte huvudsaken heller. Hon är HUND och jag älskar henne för det!

I veckan som gått

Få saker är så givande och tillfredsställande som att kunna hjälpa någon på traven med ett problem som har tagit upp en stor del av deras liv, ett problem som dagligen drar mycket energi. Det blir så dyrt att leva så och det är en enorm befrielse att slippa.

Det kanske är lätt att underskatta vad det innebär att ha problem med sin hund, en hund eller hundar som man älskar. Man vill så väl och ändå kan det bli så fel, och det är lätt att tappa humöret på vägen. Men det finns hopp.

Jag är själv en person med många mål och drömmar. Jag tycker inte om att behöva begränsa mig, så lyckligtvis har jag ett jobb som kräver att jag gör precis tvärtom. Jag vill motivera folk till att ta ut svängarna och höja sina ribbor. Jag skulle vilja att man vågade satsa stort och inte höll tillbaka när det kommer till ens inre balans och harmoniska relation till sin hund. Om du tvekar redan i tanken, om du håller tillbaka dig själv när det handlar om något du vill uppnå – hur ska du ta dig dit? Om du inte ens kan övertyga dig själv, hur ska du övertyga någon annan?

Denna veckan har jag bjudits in i många fantastiska människors liv. Det har handlat om diverse problematiska situationer som vi har kunnat vända till något positivt tillsammans. Man dök upp tveksam, skeptisk och nedstämd. Vissa var väldigt nervösa, andra riktigt ledsna och frustrerade. Några hade garden uppe, och somliga var extremt mottagliga redan från början, som om ett desperat rop på hjälp äntligen blev besvarat.

 

Ann-sofie kom med Roxy och Ulrik. Promenaderna var besvärliga och Ann-sofie kunde inte nöja sig med det, vilket jag är väldigt glad för. Hon också, visade det sig :). Ann-sofie åkte 30 mil för att besöka mig och konsultationen var minst sagt lyckad. Jag vet inte vem som var mest paff över framstegen, för jag häpnades verkligen över Ann-sofies förmåga att direkt kunna släppa allt det gamla och leva i nuet. Den biten brukar vara lättare sagd än gjord, men Ann-sofie slösade ingen tid! Hon slappnade av som om jag tryckte på en knapp, och dessutom fick hon överge en gammal farhåga om att Roxy inte tycker om schäfrar – hon föll nämligen som en fura för snygge Goliath ;). Ulrik, däremot, han var mindre förtjust. Han tyckte Goliath var riktigt läskig först. Skillnaden nu mot innan var att nu hade Ann-sofie höjt sin ribba, så vi nöjde oss inte förrän Ulrik och Goliath gick lugnt och fint sida vid sida. Då upptäckte Ulrik att Goliath nog inte var så dum ändå, och dessa fina hundar fick en ny kompis. När vi sa hejdå var Ann-sofie som en helt ny människa. Hon sträckte på sig och glädjen lyste ur hennes ögon. Den utstrålningen lever jag på än.

 

Jag tog mig också en sväng till Eva och Tobbe i Helsingborg. Där möttes jag av deras stora, underbara flock. Eva och Tobbe hade problem med framför allt tre utav deras sex chihuahuor och deras russkiy toy-hane, och Eva delade upp dem både hemma och när det var dags för promenad. När jag frågade varför Eva inte tog dem allihop på en gång fick hon stooora ögon och sa; ”Jamen, det hade ju vart en DRÖM!”. Samtidigt tittade hon på mig helt oförstående, som om det vore en hypotetisk fråga eftersom det egentligen inte går. Då drog jag den långa versionen om att det är slut-begränsat för hennes del: Nu ska här flockpromeneras!

Vi begav oss ut i regnet och trotsade både kyla och blåst. Eva fick sig några råd och sen valsade hon iväg som om hon aldrig hade gjort annat. Jag tror vi var minst lika stolta över henne båda två… Att kunna ta ut alla de små ihop kommer underlätta Evas vardag enormt. Sedan var det nästa uppdrag. Det finns nämligen två pyreneiska mastiffer och en japansk spets i familjen också, och den vackra Prada (en utav mastifferna) drog som en ångvält i koppel. Med hjälp utav några enkla justeringar hade Eva styrt upp även den biten, och idag rapporterar hon:

”Prada som dragit runt mig i tre år går helt plötsligt fot.”

Ja, så kan det gå med rätt inställning och bra tips på vägen :).

 

Så idag fick jag äntligen träffa Bella, den mysiga rottweilern från Varberg, med två underbara, väldigt engagerade ägare. Bella och andra hundar var ingen rolig kombination, men observera ordvalet VAR. För nu blir ändring på det! Idag fick vi se allihop att Bella inte bara är hanterbar vid väldigt närgångna möten – hon kan gå i flock också!

Bella fick träffa både stora och små hundar, balanserade som obalanserade. Vid första mötet sattes vi alla på prov, Bella hade en hel del överskottsenergi att göra sig av med. Vi fick sannerligen jobba för det – och svettigt värre blev det – men det gav fantastiska resultat! På bilden ser ni Bella gå med Goliath, Millennia, Daysee, Faro och Correia. Om inte det är fantastiskt så vet jag inte vad, Bella hade ju helt andra intentioner när hon kom, och inte har hon umgåtts med andra hundar på det här sättet heller. Bellas ägare har aldrig svikit, men andra människor har det. Det har föreslagits avlivning, bland annat, något som idag inte finns på kartan. Som människor måste vi ofta se för att tro, och idag fick Bellas ägare inte bara se, utan också uppleva Bella i harmoni med andra hundar så nu VET de att det går. Deras resa börjar nu, och jag ser verkligen fram emot att följa dem på vägen.

Med dessa tre historier vill jag förmedla till alla er där ute att ni inte ska ge upp. Hur mörk en situation än verkar så finns det hjälp att få. Dessa tre ekipage befann sig fram tills nyligen i det mörkret, men kan nu se ljuset i andra änden tunneln. Att lära en människa att fokusera på rätt saker, släppa det onödiga, och rehabilitera sin hund mentalt, det är ingen ”quick fix”. Lyckligtvis var alla dessa ansvarsfulla ägare villiga att gå den extra milen för sina älskade hundar och det kommer att ge utdelning.

Så, mina vänner; Mot Balans!

 

 

Lydnad vs Ledarskap

”Innebär en valpkurs att min hund blir balanserad och harmonisk som vuxen?”

Nej, det gör det inte. En vältränad hund är inte nödvändigtvis en balanserad hund, och med det menar jag att det finns gott om exempel på vältränade hundar som t.ex. har svårt för andra hundar, har separationsångest, eller beter sig illa mot gäster i hemmet ändå.

Jag ser det som att hundträning är uppbyggt av människor för människor. Man lär hunden ett verbalt kommando som kan förenkla vissa situationer, och jag ser inget fel i det. Felet uppstår snarare när man förväxlar en lydig hund med en balanserad hund.

Jag arbetar inte så mycket med hundens kropp som jag gör med dess sinnesstämning. För mig är det mindre intressant om hunden står eller sitter eller ligger, jag vill att den ska vara lugn och undergiven – alltså naturligt mottaglig för mina direktiv, och naturligt benägen att lyssna till dem.

Ett exempel är när man matar sin hund. Många begär att hunden ska sitta innan den får lov att gå fram och äta, och så fort den gör det så säger man ”varsågod!”. För mig är det en fysisk övning, inte en mental. Om hundens kropp sitter, men hjärnan fortfarande inte har slappnat av, och därmed stirrar stint på maten, så har man inte fått den att ”gå hela vägen”. Du har alltså inte kontrollerat situationen mer än fysiskt sett.

Om man inte kan kontrollera sin hunds sinnesstämning så får du den bara till att göra det DU vill att den ska göra, inte till att den VILL göra som du! Hänger du med?

Jag föredrar att hunden inte kastar sig över maten för att den vet att man inte gör så, för att den instinktivt håller sig till flockens struktur. Så blir det om jag kan få min hund lugn och undergiven. Om jag däremot bara hänger upp det på ett verbalt kommando och nöjer mig med en fysisk position, så kan jag aldrig lita på att den inte passar på så fort jag vänder ryggen till, vare sig det gäller just i matnings-situationen eller något annat scenario. För mig är inte det tillräckligt bra. Det är mycket effektivare att ha hundens egen vilja på sin sida, än vad det är att kontrollera den enbart med hjälp av ett ord.

Jag tycker att en bra valpkurs erbjuder möjligheten för hund och ägare att komma varandra närmare, och ja, att träna in några kommandon. Det är ju jättetrevligt och behändigt!

Däremot är min uppfattning att om du vill ha en balanserad hund som du kan lita på i alla lägen, med eller utan traditionell hundträning som bonus, så ser du till att bli dess ledare på heltid. Det ena utesluter alltså inte det andra, som tur är.

Räcker det då med att lära sig att leda sin hund och finns det sådana kurser?

Ja, och snart gör det det!

Jag kommer senare i höst att hålla individanpassade kurser, både för valp, unghund, samt vuxen hund. Det är alltid en fördel att förhindra uppkomsten av problem, istället för att bekämpa dem när de väl har uppstått. Vi ses då!

Mot balans,

Alex

Med Cesar Millans unghund, chihuahuan Taco.

Med Cesar Millans unghund, chihuahuan Taco.