Jag blev kontaktad av en ung tjej som hade blivit rekommenderad att söka min hjälp med sin hund. Jag blir dagligen kontaktad gällande liknande ärenden men det här fallet stod ut. Egentligen var det tjejen som stod ut, för det var så påtagligt att hon var beredd att satsa på sin hund. Hon var fast besluten att göra rätt för sig, och gjorde det klart för mig att hon minsann visste att hennes hund var ”bra”, och att det var hon som behövde lära sig. Det fanns inget skuldbeläggande. Inget tjafs. Hon tog på sig hela ansvaret och fokuserade enbart på hundens framtid.
Lösningen blev att hon lämnade hunden ifrån sig för alltid. Hur mycket vi än ville, så saknades resurserna för att ge honom rätt förutsättningar, både nu och sen. Det var bara att konstatera att hans framtid finns någon annanstans, och att han tack vare hennes osjälviskhet kan få tillgång till den.
Hunden heter Fío och imorgon blir han 6 månader. Han är en malinois och hans namn betyder ”Jag förlitar mig” på spanska. Vi tyckte det var passande eftersom det är precis vad vi vill att han ska lära sig att göra, på oss och på sig själv. Bilden tog jag när han just hade anlänt. Munkorgen var nödvändig förut men det är den inte längre. Jag vill inte säga för mycket än, men hittills har vi noterat lite rastlöshet, lite ängslighet och lite förvirring. Inga konstigheter egentligen. Idag var han med på Pay & Pause (passivitetsträning), vilket gick förvånansvärt bra! Han har tidigare varit reaktiv mot andra hundar (bland annat) och omriktat mot sin matte i hundmöten. Och han har varit alldeles för klängig och besatt av henne, vilket inte är hälsosamt. Men än så länge – med reservation för ändrad uppfattning inom det närmaste – har han varit vad man kan förvänta sig efter omständigheterna, och helt i linje med vad som är normalt för rasen och åldern. För mycket hund för många människor, men inte för den som vi letar efter!
Så nu du, fina Fío, tar livet en oväntad vändning. Det blir du och jag framöver, tills din värdiga vinnare har hittats. ❤️
Den 18:e oktober är ni välkomna att delta i två roliga, nyttiga och spännande aktiviteter hos oss! 😍🙌
✳️ OBS! Pay & Play återkommer en annan dag men blir inte en del av söndagens aktiviteter. Pay & Train och Pay & Pause är för ALLA. ✳️
🔹 Först ut är Pay & Train hundmötesträning. 🐕 Under min vägledning övar vi på olika typer av hundmöten och förutom träningen i sig får man med sig värdefulla tips och trix. Här finns inget att skämmas över – vi stöttar varann! 💕
👉 Kl.10.00-11.00
🔹 Sen kommer Pay & Pause passivitetsträning. Detta är viktigare (och svårare!) än vad de flesta inser. 💪 En hund som är bra på att ta det lugnt i närheten av distraktioner får ett härligare, friare liv! 🥰 Här lär man sig hur!
👉 Kl.11.30-12.30
🔺 Det går att anmäla sig till en eller båda aktiviteterna. Den som vill komma skickar oss ett mail till dogsofpegasus@live.com senast dagen innan för att anmäla sitt deltagande. 📧 Observera att sena anmälningar = risk för att det är fullt. ⚠️ Personligt ansvar råder.
🔺 Platsen är vår gård i Limmared (vägbeskrivning ges till de som behöver). 🗺
🔺 Kostnad är 300 kr per aktivitet för en person + en hund. Ytterligare person eller hund ifrån samma hushåll, eller deltagare utan hund betalar 200 kr/individ.
🔹 I min flock har jag många duktiga morrare, och faktum är att det underlättar samspelet här hemma. Morrningar har inget med rang att göra, så även den mest ranglåga hund kan morra för att göra sin röst hörd. 👏 Jag hade kunnat dra hur många exempel som helst, men det var vår före detta bootcampare Bengt som inspirerade mig att skriva om detta så jag berättar om honom den här gången. 💗
🔸 Bengt är en hund som hade lärt sig att attack var ett effektivt sätt att skapa distans på. Det hände inte över en natt. Redan som valp var han misstänksam, men på den tiden bestod hans försvar av skall och mer subtila signaler. Det han ville försvara sig mot var okända människor. 👫 Med en mentalitet som Bengts krävs det inte mycket onödig press för att bägaren ska rinna över, så ett småbarnsliv, ett inbrott och en handfull framfusiga personer senare, i en ostrukturerad miljö som främjade intensitet och saknade ledare, så var katastrofen ett förståeligt faktum. Bengt behövde inte längre bli direkt provocerad, utan indirekta provokationer i form av besök i hemmet triggade honom till att attackera. 💥
🔸 Väl på boot camp bestod grundarbetet av att skapa en relation till Bengt som byggde på ÖMSESIDIG tillit, respekt och lojalitet. Vägen dit kantades av tillfällen då hans personliga integritet värnades och han kände sig förstådd och lyssnad på. 💞 Samtidigt markerade vi att hans roll i familjen är att följa, inte leda. I praktiken innebär det att vårt liv inte begränsades av Bengt, men att vi i vardagen tog beslut som grundade sig i att vi stod för hans skydd och vägledning, så att upplägget i våra sociala situationer var baserade på hans förutsättningar. Detta gjorde att hans förutsättningar vidgades från väldigt dåliga till betydligt bättre, och innebar att han kunde delta med färre begränsningar allteftersom. 👌
🔸 Under hans sista vecka hos oss fick vi besök i flera dagar, i vanlig ordning av gäster som följde mina instruktioner; ”sök och besvara inte kontakt med hunden och var som vanligt i övrigt”. Detta funkade hur bra som helst och Bengt kunde till och med lägga sig och sova i långa perioder! 🤩 Atmosfären gjorde honom så bekväm att han försiktigt och artigt vågade söka kontakt med en av gästerna, vilket jag tillät just därför. Jag litade på att min och Bengts relation och det resultatet vi åstadkommit genom hårt arbete, skulle hålla för ett plötsligt litet missöde, om gästen till exempel hade blivit för ivrig – och så blev det! 🙌 Vid ett senare tillfälle uppmanade jag gästen till att kalla på Bengt (att testa hunden ingår i boot campet) och han svarade glatt på det, men väl framme blev den fysiska pressen (närheten till personen) samt den psykologiska pressen (personens ögonkontakt och önskan om bekräftelse) för mycket, så han ångrade sig och morrade för att uttrycka detta. Gästen släppte pressen helt odramatiskt och Bengt kom bort till mig för stöd. Med lugn och lättsam energi gav jag honom instruktionen att lägga sig på sin plats, och det var tydligt att det gav honom lättnad, och samtidigt glädje och förtroende, att kunna konstatera att det är okej att avböja kontakt när som helst, utan negativa repressalier. 🥰 Det ska liksom kännas naturligt och normalt att upprätthålla en kontakt så länge som man vill, och avböja den när man vill. Hade Bengt fått skit för sitt morrande, hade det förändrat hans uppfattning i en negativ riktning. Hade han blivit direkt uppmuntrad för morrandet så hade han lätt kunnat tolka det som att hans osäkerhet är något man vill se mer av, vilket också hade inneburit en negativ utveckling. En tydlig instruktion ifrån en lugn, självsäker och bestämd person gjorde däremot susen, och resten av besöket fortsatte att gå riktigt bra! 😍
🔹 Kontentan är att det är skillnad på morr och morr, och att de skillnaderna blir tydligare och tydligare för den som iakttar neutralt, håller sig lyhörd och ödmjuk och lär sig av hundens feedback, samt undviker att ta det personligt. Här finns hjälp att få för den som behöver. 💁🏻♀️
🔹 Vad är din första känsla, om en hund morrar åt dig? 🤔
🔸 Det ÄR skillnad på morr och morr, men faktum är att den absoluta majoriteten av morrningar sker i gränsdragande syfte utan ett hot om våld. Hunden uttrycker helt enkelt att den känner sig obekväm och pressad och vill få mer tid och rum. Den säger det så artigt som den kan på sitt hundspråk, när subtilare signaler inte har räckt till för att avvisa den som inkräktar. Hunden kan morra när man kommer för nära och när man ger den uppmärksamhet som den inte vill ha. Då gäller det att lyssna. 👂
🔸 En morrning ska inte bemötas med rädsla, men väl respekt. Oftast kan man mycket väl ge hunden vad den ber om i det läget, och helt odramatiskt skapa distans. Hundens morrande ska man inte ta personligt, och man ska komma ihåg att det knappast är hundens skyldighet eller uppgift att underhålla någon annans ego och därför ställa upp på onödig kontakt som den inte vill ha. ❌ Ibland går det dock inte att hålla distansen, för hunden kan ju begära avstånd när man måste hjälpa den med sin fysiska eller psykiska skada, vilket kan innebära att man behöver passera hundens gräns. Gällande psykiska skador är överdrivna gränser och därmed överdrivet morrande alltsomoftast ett resultat just av att man kränkt hundens integritet flera gånger tidigare, och alltså invaderat deras personliga utrymme och/eller bestraffat morrningar i onödan. Därför är det av yttersta vikt att man bemöter hunden på ett flexibelt och ödmjukt sätt och håller sig lyhörd för den feedback hunden ger i situationen eller processen då man i läkande syfte ändå behöver komma nära. Om man anpassar upplägget till det kan det gå riktigt bra trots allt! 👍 Undantaget är när hunden inte morrar för att undanbeda sig intim kontakt, utan för att man begär att den ska lämna ifrån sig något som den inte får ha. Här handlar det inte om att värna den personliga integriteten och därför behöver man inte utgå ifrån att hunden ska få som den vill. Det finns ingen anledning att ta saker ifrån sin hund i tid och otid bara för att, men om man vill eller behöver göra det i enskilda fall så ska man ha det mandatet och då ska hundens morrande upphöra. Man ska dock inte ta för givet att det funkar där det saknas en väletablerad och stabil relation, eller om människan beter sig klumpigt. ⚠️
🔹 Så hur ska man bemöta en morrande hund?
🔸 Det beror på. Om du närmar dig, eller riktar uppmärksamhet åt en hund som inte frivilligt har uppmanat dig till kontakt och den morrar, så bör du tolka det som ett schysst sätt att avvisa dina inviter på och helt odramatiskt backa och avbryta ditt kontaktsökande. Hunden är helt enkelt inte intresserad, och det får du leva med. 😏 Hunden gör man ingenting med, varken belönar eller korrigerar. Har hunden hunnit bli känslosam eller intensiv under tiden kan hundens människa lugna den genom att ge den en bekräftande blick och eventuellt uttrycka något i stil med ”så, nu räcker det”. Det är avgörande för det goda, långsiktiga resultatet att hundens människa förblir odramatisk också. Hunden varken vill eller behöver bli ömkad. ☝️
🔸 Om en hund närmar sig dig UTAN att du tog initiativet till kontakt – men kanske eller kanske inte besvarade hundens initiativ till kontakt – och invaderar ditt personliga utrymme och morrar, så bör hundens människa korrigera hunden, avlägsna den och dirigera den till sin plats tillsvidare. Sen bör hundens människa strukturera om kanske både relation och upplägg så att hunden blir varse om att det beteendet är oacceptabelt och förbjudet. 🚫 Observera att detta gäller en mindre allvarligare typ av morrning, som oftast kännetecknas av att den är ljusare, kortare och ”ytligare” (typ ”kommer ifrån” munnen och inte magen, som jag brukar säga), och där hunden heller inte visar de bakre tänderna. 🦷
🔸 Det finns en typ av morrning som signalerar hot om våld, och den kännetecknas av ett dovare och mer ihållande ljud, samt att hunden blottar även de bakre tänderna. Hunden blir väldigt stel och blicken väldigt allvarlig. Den typen av morrning betyder att hunden kan att attackera för att skada, och attacken kan utlösas av ens kroppsspråk. Det inkluderar att man kommer närmare, men i vissa fall även att man avlägsnar sig, eller att man rör sig för fort, för yvigt, behåller ögonkontakt, är högljudd etc. En hund som morrar på det sättet kan göra det för att den försvarar en resurs (individ 🧍♀️, yta 🏠, föremål 🎾, något ätbart 🍖) eller är allmänt obalanserad på grund av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Observera att alltså en fullt frisk och vanligtvis trevlig hund kan hamna i det läget om den gör anspråk på något, blir territoriell och drivs av sin försvarsinstinkt. Den behöver inte vara sjuk. För att få bukt med detta ska man anlita professionell hjälp med stor erfarenhet av just den här typen av beteende och specialiserar sig på den nivån av aggressionsbild (vi hjälper gärna! 🙋🏻♀️). Jag påminner också om att dessa morrningar motsvarar en ytterst liten del av morr-kommunikationen och bör därför inte representera hela kategorin.
🔹 I Del 2 berättar jag om ett konkret morrnings-fall och min syn på saken, så håll er uppdaterade! 😄
Den 20:e september är ni välkomna att delta i flera roliga, nyttiga och spännande aktiviteter hos oss! 😍🙌
✳️ OBS! Pay & Play-gruppen arrangeras för matchande individer. Observera också att Pay & Play numera är dagens sista aktivitet och att Pay & Train och Pay & Pause är för ALLA. ✳️
🔹 Först ut är Pay & Train hundmötesträning. 🐕 Under min vägledning övar vi på olika typer av hundmöten och förutom träningen i sig får man med sig värdefulla tips och trix. Här finns inget att skämmas över – vi stöttar varann! 💕
👉 Kl.10.00-11.00
🔹 Sen kommer Pay & Pause passivitetsträning. Detta är viktigare (och svårare!) än vad de flesta inser. 💪 En hund som är bra på att ta det lugnt i närheten av distraktioner får ett härligare, friare liv! 🥰 Här lär man sig hur!
👉 Kl.11.30-12.30
🔹 Sist ut är Pay & Play. Då får hundarna mingla i en kontrollerad miljö och öva på sina sociala färdigheter. 🐾 Även här får man med sig användbara råd för positiv utveckling, utöver själva aktiviteten. 👌 Superintressant!
👉 Kl.13.00-14.00
🔺 Det går att anmäla sig till en eller flera aktiviteter. Den som vill komma skickar oss ett mail till dogsofpegasus@live.com senast dagen innan för att anmäla sitt deltagande. 📧 Observera att sena anmälningar = risk för att det är fullt. ⚠️ Personligt ansvar råder.
🔺 Platsen är vår gård i Limmared (vägbeskrivning ges till de som behöver). 🗺
🔺 Kostnad är 300 kr per aktivitet för en person + en hund. Ytterligare person eller hund ifrån samma hushåll, eller deltagare utan hund betalar 200 kr/individ.
Den 17-18:e september har min elev Linda ett begränsat antal privatkonsultationer till HALVA PRISET!!! 😲 En konsultation tar ca två timmar, sker hos mig här i Limmared och ordinarie pris är 2000 kr, men då kostar det alltså bara 1000 kr! 🤩 Konsultationerna sker i samarbete med mig och tillsammans gör vi en professionell bedömning som vi sedan skräddarsyr en åtgärdsplan för. Vi visar hur man kan gå tillväga och coachar hundägaren under den praktiska träningsdelen. 🐕 Tillgängliga tider anges nedan och först till kvarn gäller. Bokningar tas emot via PM här på sidan, mail till dogsofpegasus@live.com samt till telefonnummer 0737-138098. 📨☎️ Efterhand som tiderna bokas kommer det att specificeras i inlägget. ✅
Inga ord räcker till för att beskriva vad min vän Rosa betyder för mig, men jag anser henne tillhöra min familj och jag vill så gärna uppmärksamma hennes födelsedag med förhoppningen att delad glädje leder till dubbelt stöd för hennes verksamhet. 💝
Rosa och jag delar ett osinande driv att hjälpa utsatta hundar att få nya möjligheter till ett harmoniskt liv. Vi är egentligen ganska olika som personer, men tack vare det är dynamiken oss emellan svår att slå. 🔥 Dygnet runt, år ut och år in, ansvarar Rosa för att tusentals hundar räddas ifrån otänkbara öden och får chansen till ett liv långt bort från misär och otrygghet. Det sker så ofattbart mycket arbete som folk aldrig får se, och jag blir stum av beundran över hur Rosa kämpar på under den enorma press och stress som hennes uppgift innebär. För henne är detta vardagsmat. Hon gör det för att alternativet skulle drabba djuren så fruktansvärt hårt och det är en verklighet som hon inte orkar leva med. 😓
Idag fyller Rosa 60 år och för att hedra henne skulle jag önska att få fira detta med er, genom att alla som vill skänker ett valfritt bidrag till Millennia Animal Project. 🎁 Varenda krona går oavkortat till Rosas shelter utanför Barcelona och gör stor skillnad för hundarna där, som dagligen förses med mat, husrum, omvårdnad och omfattande veterinärvård. 🐾 Det är väldigt kostsamt att hålla ”maskineriet” igång, men vad gör man väl inte för djuren…? 💞
Det finns ingen som Rosa, och själv har jag henne att tacka för min egen (h)underbara familj. 🐶🙏
Ett fyrfaldigt leve för Rosa på hennes födelsedag! 🌹 Hipp, hipp hurra! Hurra! Hurra! HURRAAAA!!! 🥳💐🎂🎈
Uppdatering: Alla platser den 12-13/9 är bokade, men om man kan dyka upp med kort varsel så går det att skriva upp sig på reservlista, alternativt boka en av följande tider som gäller för Linda (en annan elev till mig):
Den 12-13:e september har min elev Helene ett begränsat antal privatkonsultationer till HALVA PRISET!!! 😲 En konsultation tar ca två timmar, sker hos mig här i Limmared och ordinarie pris är 2000 kr, men då kostar det alltså bara 1000 kr! 🤩 Konsultationerna sker i samarbete med mig och tillsammans gör vi en professionell bedömning som vi sedan skräddarsyr en åtgärdsplan för. Vi visar hur man kan gå tillväga och coachar hundägaren under den praktiska träningsdelen. 🐕 Tillgängliga tider anges nedan och först till kvarn gäller. Bokningar tas emot via mail till dogsofpegasus@live.com samt till telefonnummer 0737-138098. 📨☎️ Efterhand som tiderna bokas kommer det att specificeras i inlägget. ✅
Rune är en 2,5 år gammal dobermann som nyligen anlänt för boot camp. Listan av orsaker kan göras lång; han var förskräcklig i koppel och drog som en tok, kastade sig som en galning mot allt som man möter på promenaden (hundar, människor, cyklar, barnvagn o.s.v.), avskydde beröring och markerade med tänderna om man rörde honom, hade separationsångest, har bitit matte i ansiktet tre gånger, haft en oerhört ohälsosam relation till sin husse som innebär att han förföljde honom som en skugga överallt och inte för sitt liv lyckades varva ner och slappna av när husse var frånvarande (inklusive hela arbetsdagar trots att resten av familjen är hemma), och förresten så slappnade han aldrig av ändå för hunden var så ångestladdad, alert och intensiv så det liknar inget. Puh! Man kan bli utmattad för mindre! 😓
Det känns ju överflödigt att konstatera det, men nej, Rune gick knappast att leva med, och han orkade inte leva med sig själv heller. Han mådde skit, rent ut sagt. 💩 För övrigt så hade familjen en dobermann tidigare, som de var supernöjda med. Därför tedde det sig naturligt att vända sig till samma uppfödare i Slovenien när den hunden hastigt och väldigt olustigt gick bort. Men det visade tidigt att Rune var annorlunda. Redan under bilfärden hem från uppfödaren började han att bete sig oroligt, och sedan dess har det rullat på. 🌀 Familjen har dessutom anlitat hjälp tidigare på annat håll men inte lyckats vända detta. Boot camp är således Runes sista chans. Jag känner ingen press alls, jag lovar! 😅
Men skämt åsido. När jag träffade Rune första gången var han en sorglig syn. Att en så majestätisk varelse kan vara så patetisk. Mitt hjärta brast för honom på så många plan! 💔 Först och främst var han sååååååå vilsen och stressad. Spänd som en jäkla fjolsträng försökte han ta sig igenom dagen och bara överleva efter bästa manér. När jag tog hans koppel slängde han sig på golvet och var så rädd och obekväm, redo att försvara sig mot mig. Det var olidligt. Tänk att det kan bli så fel, även fast man tillhör folk som bryr sig. Som försöker. Som desperat vill att hunden ska bli bättre. Det här kommer minst sagt bli ett helt projekt! 🛠
Nu har Rune varit här i 5 dagar och jag ska inte ljuga; de första dygnen var FÖRJÄVLIGA! 😖 Stressen var nästan oövervinnlig och han gapade sig igenom nätterna, gjorde på sig inomhus konstant, fick panik av att han varken fick eller kunde förfölja oss (han är en utbrytarkung och kan öppna dörrar, så tacka vet jag ordentliga grindar med hasp!!), och flängde runt som att det brann i baken på honom. 🔥 Armando var genuint orolig för att Rune var hjärnskadad och skulle vara ett omöjligt fall, men bakom allt det där hemska kunde jag se hans potential. Under allt det där fanns en jättefin själ som längtade efter att få andas, återhämta sig och blomstra i en lugnare version. 🌺 Och tro mig, det ska han få göra, om det så är det sista jag gör!
Jag ska göra ett senare inlägg om hur det har gått för Rune såhär långt, men för att ni ska orka läsa så får jag väl dela upp det. 😇 Det värsta ser ut att vara över i alla fall. 🙌
Bosse är en 2,5 år gammal fransk bulldog som precis har genomfört sin första bootcampvecka hos oss. Bosse gick till attack mot både människor och andra djur och har flera gånger bitit och skadat så det blöder. Besökare attackerade han så fort han fick chansen och matte har inte kunnat stanna och prata med någon då Bosse angriper direkt. I hushållet finns även Bosses pappa och hundarna har slagits illa vid ett flertal tillfällen på Bosses initiativ. Situationen blev snabbt ohållbar och det talades på allvar om att avliva Bosse i brist på bättre alternativ. Familjen älskar sin hund och vill honom väl, men kanske var det enda utvägen? Ett tag såg det riktigt dystert ut. 😞
Men så kom familjen i kontakt med mig och det beslutades att Bosse skulle få en chans till. Vi sågs för en konsultation och i samband med det överlämnades Bosse för rehabilitering. Vårt första möte var ingen vacker historia. Bosse var helt hysterisk och gapade och kastade sig mot mig som en galning. De gångerna han sansade sig tillslut räckte det nästan att jag rörde lillfingret så flög han mot mig igen och var helt rabiat. Det var lätt att konstatera att varken hund eller människor kan fortsätta på det här viset! ⚠️
Nu när det har gått en vecka kan vi rapportera att det tog ett dygn för Bosse att acceptera mig och Amme, och ytterligare ett dygn senare var han inte skeptisk alls. Vi tyckte till och med att han var lite väl mjuk och inställsam och anade ugglor i mossen, så vi ville avvakta med att ropa hej innan det hade gått en vecka för ibland dröjer det tills hunden visar sina rätta färger. 🎨 Under den här veckan har vi hunnit introducera Bosse för flocken i flera steg, han har assisterat oss i hundmötesträningen på jobbet, träffat sin första besökare och deltagit på senaste Aktivitetsdagen här på gården. Han gick från att ha eget rum på natten till att flytta in med andra hundar. 🐶 Med besökaren gick det alldeles utmärkt (video kommer), på jobbet har det inte varit några bekymmer (även om han fortfarande får en mjukstart), med flocken är det inga konstigheter såhär långt, men på hundmötesträningen under Aktivitetsdagen reagerade han tydligen kraftigt mot hundar som först reagerade på honom. Jag missade det för att jag var upptagen på annat håll, men Amme berättade att den lille korven flög ut som en raket i kopplet, redo att landa rakt i nyllet på sin motståndare! 🤭 Han tyckte inte att det var svårt att avbryta hunden, men Bosse klargjorde åtminstone att han INTE ska underskattas! ❌ Tack Bosse, då vet vi! 😅
Hur som helst så känns det inte riktigt som att smekmånaden är över än, för Bosse blir nog mer på hugget ju mer hemma och inkluderad han känner sig. Man skulle kunna anta att familjebytet gjorde sitt också och det har det garanterat, men något säger mig att det är krut i killen som ännu inte visat sig fullt ut. 💥 Vi får väl se. 🤷🏻♀️
Igår åkte amstaffen Nala hem efter avslutat boot camp. Hon gjorde verkligen en himla fin resa och upphörde helt med utfall mot hundar och folk. Resan fortsätter förstås eftersom hennes familj måste finna sin egen framgång med henne, men nu är hon väl utrustad för att möta dem halvvägs. 💖
