Etikettarkiv | energi

Ibland säger det bara ”Pang!”

Varje månad spenderar jag 4 dagar på ett shelter i Barcelona för att arbeta med hundarna som finns där, utvärdera dem och ta med mig ett gäng hem till Sverige. Nu i oktober blev det hela 10 dagar i Spanien, inklusive de tre dagar som jag och Armando åkte till Madrid för att besöka våra vänner och samarbetspartners Pomi och Maria Ramirez, som har skapat musiken bakom RadioDog och RadioCat, musiken för djur som vi säljer till förmån för Jahira Dog Project. Jag är så glad över den extra tiden som jag fick på sheltret med hundarna. Det har blivit den näst viktigaste platsen i mitt liv, endast efter mitt eget hem. Jag ser hundarna som en förlängd del av min familj, och shelterpersonalen är numera mycket goda vänner till mig som jag delar så mycket med. Att missa en månad skulle vara en enorm förlust för mig, hundarna och de som arbetar där. Vårt jobb är så otroligt viktigt och den enda chansen som många av dessa hundar har till ett nytt liv utanför misären.

Det första som jag och Alexandra, min kollega, alltid gör när vi kommer till sheltret är att ”gå ronden”. Det innebär att vi tar en runda för att inspektera alla burarna och uppdatera oss om nuvarande status på gamla som nya hundar. Vi börjar alltid på samma ställe, vilket är avdelningen ”Gravilla”, och arbetar oss bort igenom avdelningarna ”Panic Room” och ”Ruby”, för att till sist avsluta med ”Sevilla”. På Gravilla finns flest små hundar och en rad med större. När vi passerade den sista buren med små hundar i så var det som att någon tog ett grepp om min krage och drog mig tillbaka. Jag stannade utanför buren, kisade och tyckte mig kunna ana ett litet ansikte längst in i mörkret. ”Är det någon där?” frågade jag Alexandra. ”Nej, det tror jag inte”, sa hon. Men jag kunde känna det! ”Jo, men titta där”, sa jag. ”Visst är det en hund som ligger där?”. ”Jo, men nu ser jag!”, utbrast hon. ”Det ligger en hund där!”. ”Jag måste in och titta”, sa jag, och kände mig oväntat och oförklarligt dragen till den hunden, som jag bara kunde skönja ansiktskonturer på.

Jag gick in i buren och närmade mig hunden. Inte förrän jag var hela vägen framme vid den kunde jag se vad det var för en, för den låg liksom dold i mörka skuggor längst in i en cementhåla. Det var en liten taxblandning, en tik, och utan att kunna beskriva vad som hände riktigt, så ”klickade” vi direkt. Det bara small. Jag var inte alls förberedd på detta men kände genast igen känslan, för jag har känt den vid första mötet, till och med anblicken, med flera av mina hundar förut. Det känns som om det är skrivet i sten att just den hunden är min, och jag hennes. Utan tvekan var det så här vi skulle träffas och inse att vi skulle bli ett team. ”Jaha”, sa jag. ”Den ska jag tydligen ta med mig hem”, och sen var det klart.

Nu går jag i namntankar och letar efter ett passande namn som ger mig rätt känsla för just den här hunden. Namnet är viktigt för att det förmedlar alltid en känsla och den känslan måste vara positiv för mig och inte vara upphov till en given negativ association för andra. Eftersom jag är en namnnörd utan dess like så har alla våra hundar förutom Bob minst tre namn. Jo, det är sant! De är endast till för min skull och hundarna har ingen aning om detta förstås, men flera namn är ett sätt för mig att få utlopp för min uppskattning för hundarna och förkärlek för många och inte sällan långa och/eller krångliga namn. Det är som en personlig liten hobby ;).

Vårt nya flocktillskott anländer i slutet av november och jag är mycket förväntansfull. Jag vet ingenting om henne mer än att hon anlände med en till liten hund som hon plockades upp på gatan med. Han är också ett charmtroll och så söt så man smälter! Vi ska nog lyckas hitta ett bra hem till honom med :). Vår nya – ännu namnlösa – hund har en utstrålning som känns som en blandning av Mafaldahs och Daysees (på tal om krångliga namn 😉 ). Det ska bli jätteroligt att få introducera henne här och sätta henne i arbete för Dogs of Pegasus. Jag längtar!

Mot balans.

Med en blick som denna är hon som gjord för mig och det arbete hon har framför sig ;)

Med en blick som denna är hon som gjord för mig och det arbete hon har framför sig 😉

För er som funderar på att gå min kurs, och till er som redan har gjort det

Veckorna går och kurserna i både Göteborg och Tranemo har ägt rum. Jag kan vara ganska tjatig och har inte alltid vett att hålla tyst eller sluta prata när nog är nog, men jag saknar faktiskt ord för att kunna beskriva känslorna under och efter en kurs… Jag blir så inspirerad av alla vackra människor jag har nöjet att få träffa, jag blir så rörd över deras kärlek till och lojalitet och engagemang för sina underbara hundar, och jag glömmer aldrig ett ansikte, och definitivt inte en hund.

Det är något oerhört fint när en grupp människor samlas, delar upplevelser och erfarenheter, öppnar upp inför vilt främmande människor, och till och med rörs till tårar över hela grejen – allt för vår gemensamma ambition om en bättre relation till våra hundar. Målet är viktigt, men resan desto viktigare, och det är så fantastiskt att kunna lära av och stärka varandra i något som ibland känns obarmhärtigt svårt. Var och en av ”mina” älskade deltagare innebär ett steg närmare balans, och jag vill att ni ska veta hur imponerad jag är av er alla!

För er som funderar på att gå min kurs i hundpsykologi och problemlösning, haka på nu! Under hösten kommer jag att resa runt betydligt mindre då jag har andra projekt på gång på hemmaplan. Det finns fortfarande platser kvar till kursen i Stockholm, men kursen i Helsingborg är full och fler är inte planerade i dagsläget. Fortsättningsvis så kommer kurserna mestadels att hållas i Tranemo och Göteborg, så missa inte er chans, Stockholmare!

Kurs i Hundpsykologi och problemlösning Del 1

Var: Gribbylundsvägen 3 i Täby, Stockholm

När: 9-11 Maj

Kostnad: 3000 kr inkl. lunch, fika och frukt.

Hur: Anmälan görs omgående till dogsofpegasus@live.com. Vi behöver veta ditt namn, telefonnummer, din hunds namn, ålder, kön, sort och kort om eventuell problematik. Tala gärna om ifall den är kastrerad eller inte.

Övrigt: Fredagens föreläsning/teori mellan kl.18-20.30 är öppen för alla och kostar 300 kr/person. Föranmälan uppskattas.

VÄLKOMNA!

Först hade vi Göteborg:

015

I Göteborg trotsade vi förmiddagskylan.

Dagen startar med en flockpromenad.

Dagen startar med en flockpromenad.

Lokalen var liten men vi fick det att funka i sann "glad Göteborgare-anda" :)

Lokalen var liten men vi fick det att funka i sann ”go’ och glad Göteborgare-anda” 🙂

Här har vi en glad en ! :)

Här har vi en glad en ! 🙂

Flockpromenaden är en uppskattad aktivitet bland deltagarna - åtminstone när det är över och man har insett att det inte är så farligt ;)

Flockpromenaden är en uppskattad aktivitet bland deltagarna – åtminstone när det är över och man har insett att det inte är så farligt 😉

Alla hundar är mer än välkomna. Ricky är en grann och ståtlig kille!

Alla hundar är mer än välkomna. Ricky är en grann och ståtlig kille!

Det var nästan lite "hemma hos"-känsla i Göteborg, lite som att vara på läger med andra hundentusiaster :)

Det var nästan lite ”hemma hos”-känsla i Göteborg, lite som att vara på läger med andra hundentusiaster…

... och alla hundar var bjudna ;)

… och alla hundar var bjudna 😉

Och sedan var det dags för Tranemo:

Det var ett glatt gäng människor...

Det var ett glatt gäng människor…

... och fantastiska hundar som verkligen levererade!

… och fantastiska hundar som verkligen levererade!

Sofia är en naturbegåvning...

Sofia är en naturbegåvning…

... men hon var inte den enda! Kolla in Mona, som för övrigt hade fått kursen i födelsedagspresent. Hon fick in både sin egen dogo argentino, finaste Zita, och mysigaste pitbullen, Lita, som båda hade "problem" inledningsvis. Riktigt bra jobbat, Mona!

… men hon var inte den enda! Kolla in Mona, som för övrigt hade fått kursen i födelsedagspresent. Hon fick plats med både sin egen dogo argentino, finaste Zita, och mysigaste pitbullen, Lita, som båda hade ”problem” inledningsvis. Riktigt bra jobbat, Mona!

Och allas vår Gitte, förstås, som har hand om lokalen i Tranemo där vi håller till. Gitte fick gå tillbaka med flocken och det löste hon galant.

Och allas vår Gitte, förstås, som har hand om lokalen i Tranemo där vi håller till. Gitte fick gå tillbaka med flocken och det löste hon galant.

Kursen har aldrig fått ett sämre betyg än 4,8 av 5 möjliga, men nu sist skedde det oväntade, och vi kammade alltså hem 5 ”poäng” av 5!!! Det går ju inte att toppa det, och därmed vill jag passa på att tacka så mycket för att ni har varit så öppna, tillitsfulla och välvilliga inför att skapa en mer harmonisk tillvaro för er, vårt samhälle, men framför allt era lyckostar till hundar!

Mot balans.

P.S: Det händer att bekymrade hundägare hör av sig för att de så gärna vill vara med, men oroar sig över att det inte skulle fungera med deras hundar och den specifika problematiken de har. Därför vill jag ta tillfället i akt att understryka att ALLA hundar är välkomna! Kursen individanpassas och det är mitt jobb att se till att alla får plats, trivs och går hem nöjda och belåtna. Stämningen är väldigt familjär och jag tillåter inte att någon dömer någon. Vi drar alla nytta av att få ta del av hur verkligheten ser ut, hur reaktiv den än må vara.

Här följer några utav deltagarnas respons:

”Tack för den bästa hundkurs som jag har varit med om. Det finns knappast ord för hur bra det var… Min osäkerhet försvann när jag gick med hundflocken…”

”Tack för en fantastisk kurs i helgen! Har aldrig fått ut så mycket någonsin av någon kurs. Du har blivit en stor förebild och jag ska verkligen kämpa med att bli en bättre ledare!”

”Känner ett lyckorus, men även en stark motivation och inspiration”

”Ser fram emot Del 2!”

 

 

 

Kursupplägg för våren 2014

Vi har haft väldigt roligt ihop under kurserna och därför har jag bestämt mig för att köra vidare på detta vinnande koncept!

Dogs of Pegasus kurs i hundpsykologi och problemlösning Del 1 är en grundläggande kurs för alla som intresserar sig för hur hundar fungerar och hur vi löser ny som gammal, och enkel som svår problematik med våra älskade fyrbenta vänner.

Kursen är numera indelad i två delar för att bäst kunna fördjupa sig i innehållet, och vi spinner vidare på idén om en tredje del som enbart är praktisk och av högre svårighetsgrad. För detta ska man dock ha gått de första två kurserna. Mer information om detta kommer senare… Det aktuella kursupplägget gäller för Del 1.

En kursdeltagares respons till den senaste kursen i Sjöbo, Skåne:

”Fortfarande helt uppfylld av kursen i hundpsykologi med Alexandra Ortega från Dogs of Pegasus som jag och hunden deltagit i hela helgen. Får ni som har hundar chansen, gå den. Det är utan tvekan det bästa jag någonsin deltagit i under hela mitt liv. Alla deltagarna var överväldigade och rörda. Tror inte att jag har känt mig så glad och positivt omskakad sedan jag var barn.”

På väg att lämna över flocken till först i ledet.

På väg att lämna över flocken till den som är först i ledet.

Flockpromenaden är en viktig del utav kursen.

Flockpromenaden är en viktig del utav kursen.

Det är stärkande för själen att leda en hel flock hundar, speciellt hundar som inte känner varandra sedan tidigare och dras med viss problematik. Det är starkt jobbat av deltagarna!

Det är stärkande för själen att leda en hel flock hundar, speciellt när det handlar om hundar som inte känner varandra sedan tidigare och dras med viss problematik. Det är starkt jobbat av deltagarna!

Jag finns till för att vägleda varje individ till bästa möjliga resultat.

Jag finns till för att vägleda varje individ till bästa möjliga resultat.

Hundägare som lär sig av varandras erfarenheter och upplevelser.

Hundägarna lär sig av varandras erfarenheter och upplevelser.

Inte bara öppna, modiga, hängivna och underbara människor - Michaela och Henrik kammar hem priset för Världens gulligaste par! :)

De är inte bara öppna, modiga, hängivna och underbara människor – Michaela och Henrik kammar hem priset för Världens Gulligaste Par också! 🙂

Att kunna läsa av hundar hjälper till att uppnå en harmonisk relation med denna fantastiska djurart.

Vi tittar på kommunikation hundar emellan...

Vi tittar på kommunikation hundar emellan…

... och för att förstå den krävs det förklaring från människa till människa.

… och för att förstå den krävs det förklaring från människa till människa.

För de mer utmanande situationerna har jag mina egna hundar till hjälp.

För de mer utmanande situationerna har jag mina egna hundar till hjälp.

Vi ser hundar som hjälper andra hundar mot balans...

Vi ser hundar som hjälper andra hundar mot balans…

... och resan startar här, under vår intensiva kurs och rehabiliteringsplanering!

… och resan startar här, under vår intensiva kurs och rehabiliteringsplanering!

KURSUPPLÄGG FÖR VÅREN 2014:

11-13 APRIL – VÄSTRA FRÖLUNDA, GÖTEBORG (2500 kr) – FULL!

25-27 APRIL – TRANEMO (2200 kr) – ETT PAR PLATSER KVAR!

9-11 MAJ – STOCKHOLM (3000 kr. Exakt ort meddelas inom kort.)

30 MAJ – 1 JUNI – HELSINGBORG (2500 kr)

Observera att kursen inleds med en föreläsning/teori som alla är välkomna som åhörare till. Kostnaden för detta är 200-300 kr, beroende på ort. Anmälan uppskattas.

Anmälan görs till mig på tfn: 0737-13 80 98 eller e-post: dogsofpegasus@live.com.

VÄLKOMNA!

Vad du ”ser” är vad du får

Att visualisera det resultat man vill ha är en väldigt viktig komponent för att uppnå framgång, oavsett område. Vad man förväntar sig lever man oftast upp till, eftersom intention är en så stark drivkraft. På samma sätt som det är lätt att misslyckas med något man egentligen aldrig trodde på eller kände för, är det så mycket enklare att lyckas med det man gett sig fanken på! Det är ingen slump att världens mest framgångsrika människor, oavsett sysselsättning, verkligen brinner för det de gör. Det är heller ingen slump att så många människor har fastnat i en ond cirkel vad det gäller sina olika (o)vanor, inte minst med sina hundar. Vi har ju så svårt att släppa taget om gamla erfarenheter och inser inte att vad som händer många gånger faktiskt är självuppfyllda profetior; skörden av det vi sått i form av vad vi har visualiserat och projicerat dessförinnan.

Vi tar ett exempel:

Din hund gör utfall mot andra hundar. Du söker hjälp för detta och berättar att så här är det. Jag tar hunden och så går vi alla tre på en promenad. Hunden gör inga utfall, trots att vi möter nya hundar hela tiden. Vad är det som händer? Ljög du för mig?

Nej, naturligtvis gjorde du inte det. Du talade bara om hur det ser ut ifrån ditt perspektiv, men du missade att se din egen roll i det hela. Varför hunden började med att göra utfall i ditt sällskap är en sak, varför den har fortsatt är en annan. Du har nämligen upprätthållit hundens beteende, inte helt otippat p.g.a. vad du ”ser” framför dig innan du ens tar fram kopplet:

Du ska ut och gå kl.15 men redan tjugo i börjar du våndas inför vad som komma skall. Med tiden blir detta till en (o)vana och du märker inte ens att du gör så längre, även om det räcker med att titta på hunden för att se hur det verkligen står till.
Du slänger snabba blickar på klockan och blir nervös. Vissa människor intalar sig högt så att alla kan höra att ”Det är ingen fara, det ska nog gå bra, jag är inte alls orolig, inte det minsta!”, medan andra knyter nävarna, rynkar pannan och biter sig i läppen; ”HUR ska detta gå?!?”.
Förnekelse eller inte, du tar fram kopplet och tar på hunden. Väl ute går du och spanar. Det är viktigt att du får syn på den andra hunden först, något annat går ju inte. Får du bara se den först så löser det sig, då kan du ta en annan väg…
Men oj! Herregud! Det kommer en hund och du hinner inte vika av! Du virar kopplet runt, runt, runt din handled. Snart är hela armen täckt av koppel och du börjar antingen rycka och dra och ”fya” hunden redan nu, eller så börjar du med; ”Kom här, lilla gubben, titta på mamma. Titta på mamma. Såja, gubben, titta på mamma. Neeej, hjärtat, här är jag. Neeeej… Nej! NEEEJ! NEJ, sa jag! HIT! HIIIT!”, och så är hunden igång igen.

Det finns mer än en sak att anmärka på i den här berättelsen, men det börjar med en grej och det är förstås vad du tänker på när du vet att det börjar närma sig promenaddags. Du ser tillbaka på gamla erfarenheter och föreställer dig att det ska bli som sist, istället för att leva i nuet och koncentrera dig på att vara positiv, på riktigt.
Om du lär dig att tänka annorlunda inför en promenad, om du väljer att ändra din attityd och din inställning till själva momentet, så kan det i sig göra underverk för slutresultatet. Om du ser till att visualisera hur du VILL att det ska gå till, och projicerar den bilden redan INNAN du tar fram kopplet, så ”smittar” det av sig till din energi och ditt kroppsspråk, som i sin tur förmedlar ett budskap till hunden. Det är upp till dig om du vill meddela hunden att det är något farligt eller roligt på gång. Kom bara ihåg att du måste TRO på det du ”ser” framför dig! För att det ska fungera måste du fokusera på din ”inre bild” så till den milda grad att du t.o.m. känner dig annorlunda än tidigare. Glöm inte att slappna av, sträcka på dig, dra bak axlarna och ta ett djupt andetag – nu är du redo!

P.S: Det här kan du applicera på alla områden i ditt liv, vare sig det har med hundar att göra eller inte. Det spelar heller ingen roll vad du har för hund eller vilket problem ni har, detta handlar om en attityd som med lite ansträngning och engagemang blir ett nytt sätt att tänka och förhålla sig till, på heltid.

Testa att ta hjälp av detta enkla och kostnadsfria verktyg, du kommer att bli förundrad!

På väg ut

Det här hade inte slutat så glatt och bra om vi inte hade förväntat oss bästa möjliga resultat.

,

Hundar reagerar, inte resonerar

Igår fick jag nöjet att träffa trevlig och go’ potentiell adoptör av en spansk hund. Under promenaden pratade vi en hel del om hundpsykologi och det var mycket intressant för mig att ta del av hennes syn på saker och ting. Hon gav intrycket av en varm och mjuk person som enligt egen utsago hade lätt för att överösa hundar med kärlek, samtidigt som hon ändå visste att de behöver regler och struktur. Hon berättade för mig om en incident som påminde mig om hur många reagerar när de ställs inför liknande situationer.

Kvinnan hade övertagit en (svensk) omplaceringshund som hon och hennes familj hade fallit pladask för. Den var liten och nätt, glad och social och naturligtvis hur söt som helst. De första tre dagarna passerade utan minsta problem. Hunden var glad i alla, men tydde sig mest till kvinnan. Hon hade redan bestämt sig för att inte ge den för mycket uppmärksamhet de första dagarna, vilket hon tyckte sig fullfölja ganska bra. Hunden följde henne som en skugga och det var uppenbart att han tydde sig mest till henne, resonerade hon.

När kvinnan gick ut för att hämta något i sin bil var således särbon ensam hemma med hunden. Hunden hade då hoppat rätt upp i soffan och gått fram till mannen (”för att bli klappad”, som hon sa), varpå han börjar klia hunden under hakan. Hunden i sin tur börjar morra åt mannen, som då i rent obehag försöker fösa undan hunden. Det hela slutar med att hunden hugger tag i mannens hand och biter rejält. Efter denna incident åkte kvinnan raka vägen tillbaka till omplaceringshemmet med hunden i rädsla för att den skulle kunna bita hennes 12-åriga son. Hon förklarade för mig att den hade gått till attack ”från ingenstans” och undrade hur det kom sig att den reagerade så helt plötsligt, samt vad man egentligen gör med en sådan hund.

Av hennes förvånade uttryck att döma antar jag att hon inte fick det svar hon hade väntat sig. Jag sa att det finns en mycket god förklaring till hundens reaktion, att det är fullkomligt normalt och att det med all säkerhet inte hände utan förvarning…

Så här är det: Precis som jag tog upp i mitt förra inlägg, skvallrar hundens beteende om sanningen. Kvinnan må ha en historia, men hundar resonerar och planerar inte, de bara reagerar. Det är oklart om hunden hade fått tillåtelse att hoppa upp i soffan till att börja med, men sedan går den alltså självsäkert fram till mannen och ställer sig med tassarna i hans knä, vilket han tolkar som att hunden vill bli klappad. Oavsett vad hunden ville i det ögonblicket var det i själva verket en dominanshandling från dess sida. Hunden krävde uppmärksamhet, vilket inte alls är hans plats att göra! Dessutom morrar hunden åt honom och även det visar att den saknade respekt för honom. Det sista hunden gör är att bita, vilket helt klart framkallades av mannens osäkra bortfösning. Bettet var en markering mot mannen för att han tog sig friheten att ta i hunden, som fått lära sig att han är flockens (familjens) alfahanne.

Jag har inte själv träffat särbon så jag har ingen uppfattning hur han är som person, men denna incident talar sitt tydliga språk: han hade inte lyckats att sätta sig i respekt hos hunden och han var definitivt inte hundens flockledare, för då hade detta aldrig hänt. Hunden utmanade mannen genom att kräva uppmärksamhet som han uppenbarligen fick, varpå han börjar morra för att styra upp sin underordnade. Morrningen var alltså en varning och även om han ville bli klappad från början har han som flockledare rätt att bestämma när det ska upphöra. Morrandet gav upphov till obehag hos mannen, som då föste bort hunden. Detta skedde inte på ett auktoritärt och ogillande sätt, utan mest ogillande. Eftersom energin bakom denna handling var för svag tolkades den inte av hunden som en korrigering, vilket i sin tur ledde honom till att korrigera mannen istället!

Så hur skulle de ha gjort? Eftersom jag inte observerade vad som föregick under familjens korta tid med hunden kan jag inte kommentera mer än denna specifika incident, men jag vill ändå påpeka att hunden inte ”plötsligt” blev så här. Uppenbarligen hade hunden lätt för att ta sig an ledarrollen och bl.a. därför antas den ha varit naturligt dominant. Med det i åtanke skulle hela familjen (kvinnan, särbon, sonen) ha uppvisat en enad front och ignorerat hunden de första dagarna. Utöver att mata och rasta honom skulle de ha gett honom minimal uppmärksamhet tills han hade underkastat sig och accepterat rollen som följare. De skulle ha haft tydliga regler och sett till att hunden fick jobba för sina privilegier, som t.ex. att bli kelad med. Han skulle inte få hoppa upp i soffan utan tillåtelse och de skulle inte ha kelat med honom förrän han hade visat sig undergiven genom sin energi och sitt kroppsspråk. Om detta hade gjorts så hade hunden varken morrat eller bitit. Attacken var helt enkelt en reaktion på alla feltolkningar, missförstånd och bristen på ledarskap ifrån människornas sida, och inte något den planerade för att vara elak. Inte heller har den ”en skruv lös” och borde avlivas – faktiskt är den helt normal, om än i obalans!

Min förklaring fick kvinnan att ifrågasätta om hon skulle ha hund överhuvudtaget, eftersom hennes mjuka energi och lust till att ”jollra” med hunden faktiskt finns där. Det betyder kanske att hon inte är en lämplig hundägare? Alltså, det är ju ett sätt att se på saken. Själv föredrar jag att vända på det och säga att det vore väl underbart om hon nu när hon är medveten om sina svagheter, skaffade hund för att ändra på det! Att vi är på ett sätt idag betyder inte att vi måste vara det imorgon. Varje dag är en ny dag och ofta blir det vad man gör det till!

Hur vill du vara? Make it happen! 🙂

Mafaldah är en naturligt dominant hund. Att försätta henne i obalans skulle få väldigt negativa konsekvenser. Naturligt dominanta hundar kräver en större närvaro och extra fokus av sina ägare, men det är väl värt det!