Lydnad vs Ledarskap

”Innebär en valpkurs att min hund blir balanserad och harmonisk som vuxen?”

Nej, det gör det inte. En vältränad hund är inte nödvändigtvis en balanserad hund, och med det menar jag att det finns gott om exempel på vältränade hundar som t.ex. har svårt för andra hundar, har separationsångest, eller beter sig illa mot gäster i hemmet ändå.

Jag ser det som att hundträning är uppbyggt av människor för människor. Man lär hunden ett verbalt kommando som kan förenkla vissa situationer, och jag ser inget fel i det. Felet uppstår snarare när man förväxlar en lydig hund med en balanserad hund.

Jag arbetar inte så mycket med hundens kropp som jag gör med dess sinnesstämning. För mig är det mindre intressant om hunden står eller sitter eller ligger, jag vill att den ska vara lugn och undergiven – alltså naturligt mottaglig för mina direktiv, och naturligt benägen att lyssna till dem.

Ett exempel är när man matar sin hund. Många begär att hunden ska sitta innan den får lov att gå fram och äta, och så fort den gör det så säger man ”varsågod!”. För mig är det en fysisk övning, inte en mental. Om hundens kropp sitter, men hjärnan fortfarande inte har slappnat av, och därmed stirrar stint på maten, så har man inte fått den att ”gå hela vägen”. Du har alltså inte kontrollerat situationen mer än fysiskt sett.

Om man inte kan kontrollera sin hunds sinnesstämning så får du den bara till att göra det DU vill att den ska göra, inte till att den VILL göra som du! Hänger du med?

Jag föredrar att hunden inte kastar sig över maten för att den vet att man inte gör så, för att den instinktivt håller sig till flockens struktur. Så blir det om jag kan få min hund lugn och undergiven. Om jag däremot bara hänger upp det på ett verbalt kommando och nöjer mig med en fysisk position, så kan jag aldrig lita på att den inte passar på så fort jag vänder ryggen till, vare sig det gäller just i matnings-situationen eller något annat scenario. För mig är inte det tillräckligt bra. Det är mycket effektivare att ha hundens egen vilja på sin sida, än vad det är att kontrollera den enbart med hjälp av ett ord.

Jag tycker att en bra valpkurs erbjuder möjligheten för hund och ägare att komma varandra närmare, och ja, att träna in några kommandon. Det är ju jättetrevligt och behändigt!

Däremot är min uppfattning att om du vill ha en balanserad hund som du kan lita på i alla lägen, med eller utan traditionell hundträning som bonus, så ser du till att bli dess ledare på heltid. Det ena utesluter alltså inte det andra, som tur är.

Räcker det då med att lära sig att leda sin hund och finns det sådana kurser?

Ja, och snart gör det det!

Jag kommer senare i höst att hålla individanpassade kurser, både för valp, unghund, samt vuxen hund. Det är alltid en fördel att förhindra uppkomsten av problem, istället för att bekämpa dem när de väl har uppstått. Vi ses då!

Mot balans,

Alex

Med Cesar Millans unghund, chihuahuan Taco.
Med Cesar Millans unghund, chihuahuan Taco.

 

3 svar till ”Lydnad vs Ledarskap”

  1. Sådana här reflektioner är jättebra, i alla fall för mig 🙂 Jag fick en viktig insikt när jag läste ”För mig är det mindre intressant om hunden står eller sitter eller ligger, jag vill att den ska vara lugn och undergiven – alltså naturligt mottaglig för mina direktiv, och naturligt benägen att lyssna till dem”. Det slog mig att när jag varit ute och gått med en väns hundar och önskat att de väntat på mig, i ett avslappnat tillstånd, (jag kanske har behövt göra mina egna behov 🙂 eller något annat) och då bett dem att sitta ner, så har den ene lagt sig ner efter en ganska kort stund och jag har då fått för mig att han ju skulle sitta eftersom det var det jag bett honom göra. Men han har alltså avslappnat lagt sig ner, för det är det han varit, avslappnad, och liksom sagt på sitt vis, att visst, det är ok att vänta, men jag har då fått för mig att han varit lite olydig och struntat i att sitta som jag önskat. Men nu förstår jag att det inte är det viktiga om han står eller ligger som du skriver, utan hans sinnesstämning, och att han alltså befunnit sig i rätt sinnesstämning, lugn, han har accepterat att jag bestämmer och att han ska vänta, men att det förmodligen är skönt för honom att ligga ner 🙂 en stund. Så tack för detta! Jag ska framöver tänka mer på sinnesstämningen än på exakt hur de sitter eller står. Mot balans alltså.

    1. Hejsan!

      Vad roligt att du fick en liten ”aha-upplevelse”!
      Du har helt rätt i din nyfunna insikt, det är hans sinnestillstånd som är det viktiga. Jättetack för att du delar med dig av din berättelse, vi kan alla dra lärdom från varandras upplevelser :).

  2. Tyckte om att läsa Annas kommentar, en bra reminder. Bra inlägg! Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: