Alfie trivs bäst när han får röra sig över stora områden, lös dessutom. För att stilla hans begär och själv få den där välbehövliga stunden till att reflektera och rensa skallen beger vi oss ofta ut till skogs. Legolas, mästaren i lydnad (utan att vara lydnadstränad!), fick igår följa med till sin stora förtjusning. Vandringen i sig är ett utmärkt sätt att stärka relationen mellan flockledare (ägaren) och följare (hunden) eftersom man i migrationstillstånd gärna bildar en organiserad struktur ledd av ledarfiguren. Se bara till att den figuren är du! Förutom att man dessutom tillgodoser hundens motionsbehov har man också med sig en nöjd och avslappnad kompis hem, och vad gör väl inte det för husfriden?

Alfie i sitt rätta element.

Legolas njuter i det fria.