🔹 I min flock har jag många duktiga morrare, och faktum är att det underlättar samspelet här hemma. Morrningar har inget med rang att göra, så även den mest ranglåga hund kan morra för att göra sin röst hörd. 👏 Jag hade kunnat dra hur många exempel som helst, men det var vår före detta bootcampare Bengt som inspirerade mig att skriva om detta så jag berättar om honom den här gången. 💗

🔸 Bengt är en hund som hade lärt sig att attack var ett effektivt sätt att skapa distans på. Det hände inte över en natt. Redan som valp var han misstänksam, men på den tiden bestod hans försvar av skall och mer subtila signaler. Det han ville försvara sig mot var okända människor. 👫 Med en mentalitet som Bengts krävs det inte mycket onödig press för att bägaren ska rinna över, så ett småbarnsliv, ett inbrott och en handfull framfusiga personer senare, i en ostrukturerad miljö som främjade intensitet och saknade ledare, så var katastrofen ett förståeligt faktum. Bengt behövde inte längre bli direkt provocerad, utan indirekta provokationer i form av besök i hemmet triggade honom till att attackera. 💥

🔸 Väl på boot camp bestod grundarbetet av att skapa en relation till Bengt som byggde på ÖMSESIDIG tillit, respekt och lojalitet. Vägen dit kantades av tillfällen då hans personliga integritet värnades och han kände sig förstådd och lyssnad på. 💞 Samtidigt markerade vi att hans roll i familjen är att följa, inte leda. I praktiken innebär det att vårt liv inte begränsades av Bengt, men att vi i vardagen tog beslut som grundade sig i att vi stod för hans skydd och vägledning, så att upplägget i våra sociala situationer var baserade på hans förutsättningar. Detta gjorde att hans förutsättningar vidgades från väldigt dåliga till betydligt bättre, och innebar att han kunde delta med färre begränsningar allteftersom. 👌

🔸 Under hans sista vecka hos oss fick vi besök i flera dagar, i vanlig ordning av gäster som följde mina instruktioner; ”sök och besvara inte kontakt med hunden och var som vanligt i övrigt”. Detta funkade hur bra som helst och Bengt kunde till och med lägga sig och sova i långa perioder! 🤩 Atmosfären gjorde honom så bekväm att han försiktigt och artigt vågade söka kontakt med en av gästerna, vilket jag tillät just därför. Jag litade på att min och Bengts relation och det resultatet vi åstadkommit genom hårt arbete, skulle hålla för ett plötsligt litet missöde, om gästen till exempel hade blivit för ivrig – och så blev det! 🙌 Vid ett senare tillfälle uppmanade jag gästen till att kalla på Bengt (att testa hunden ingår i boot campet) och han svarade glatt på det, men väl framme blev den fysiska pressen (närheten till personen) samt den psykologiska pressen (personens ögonkontakt och önskan om bekräftelse) för mycket, så han ångrade sig och morrade för att uttrycka detta. Gästen släppte pressen helt odramatiskt och Bengt kom bort till mig för stöd. Med lugn och lättsam energi gav jag honom instruktionen att lägga sig på sin plats, och det var tydligt att det gav honom lättnad, och samtidigt glädje och förtroende, att kunna konstatera att det är okej att avböja kontakt när som helst, utan negativa repressalier. 🥰 Det ska liksom kännas naturligt och normalt att upprätthålla en kontakt så länge som man vill, och avböja den när man vill. Hade Bengt fått skit för sitt morrande, hade det förändrat hans uppfattning i en negativ riktning. Hade han blivit direkt uppmuntrad för morrandet så hade han lätt kunnat tolka det som att hans osäkerhet är något man vill se mer av, vilket också hade inneburit en negativ utveckling. En tydlig instruktion ifrån en lugn, självsäker och bestämd person gjorde däremot susen, och resten av besöket fortsatte att gå riktigt bra! 😍

🔹 Kontentan är att det är skillnad på morr och morr, och att de skillnaderna blir tydligare och tydligare för den som iakttar neutralt, håller sig lyhörd och ödmjuk och lär sig av hundens feedback, samt undviker att ta det personligt. Här finns hjälp att få för den som behöver. 💁🏻‍♀️

Mot balans. 🐾