I stormens öga

Det här är ett av mina favoritfoton. Det visar Alfie och Orion och togs för 5 år sedan, när Orion var ny hos oss.

Redan från första stund hade Alfie svårt för Orion. Han stod knappt ut med blotta åsynen av sin nya flockmedlem, och eftersom Alfie var en hund av handling så ville han också göra något åt det. 💥 Låt oss lämna det vid att om det inte vore för att vi skyddade Orion 24/7 så hade han inte varat i fem minuter… 😬

Eftersom Orion lever i sin egen värld och nästan helt saknar överlevnadsinstinkt, så hade han ingen aning om hur Alfie kände. Fasen, vi var till och med tvungna att hålla honom ifrån att rusa fram till Alfie för jämnan i tron om att de var bästa vänner, och emellanåt kunde Orion inbilla sig att han kunde komma undan med en dålig attityd. 🤦🏻‍♀️

Efter en incident mellan dem medan jag och Amme var på semester, som med nöd och näppe besparade Orion för gott, insåg jag att det var dags att sätta P en gång för alla. Alfie behövde inte älska honom, eller ens uppskatta honom, men han måste acceptera och tolerera honom, och jag tänkte inte godta något annat. 🚫 Så vi gjorde en deal, Alfie och jag. Den löd något i stil med ”Håll honom borta från mig och jag accepterar att han bor här”. Det kunde jag gå med på! De skulle alltså fortsätta bo tillsammans och vi skulle freda Alfies personliga utrymme mot att han ignorerade sitt provokationsobjekt. Med tanke på att det handlade om just Orion så skulle det verkligen vara en utmaning för oss, men det fick gå (och det gjorde det). 😏😆

Fotot tog jag precis efter att vi hade gjort den där berömda överenskommelsen. Ingen av oss var speciellt nöjd över det hela, men Alfie och jag kom överens tack vare vår ömsesidiga respekt. 🤝

Det jag älskar med fotot är berättelsen bakom det samt blicken jag fick av Alfie, där jag tycker mig skönja hans ånger över att ha låtit mig ta kommandot. 😂 Orion hade förstås ingen aning om vad som skedde, han bara imiterade oss andra. 🤣🤣🤣

Alfie, tack för att du hedrade vår relation och slutligen litade på vårt beslut att låta din brorsa få bo med oss, just för att han är annorlunda. 🙏🦄 Jag vet att det kändes som ett utslag du inte fick klia, men när ”utslaget” är familj så är det värt den ansträngningen. Jag älskar dig för att du gjorde det jobbet, för jag vet att det inte var lätt! Antar att du är hans skyddsängel nu, inte sant? 😘❤️

Mot balans. 🐾

Ett svar till ”I stormens öga”

  1. Underbart program,så glad att det finns människor som kämpar för dom som ingen vill ha,du gör underverk. Och hundarna äkskar dig . Satt hela programmet och var så imponerad av dig.
    I programmet var 2 hundar som nog alltid kommer att förfölja mig,blev så ledsen. Den som stog och sliclade hela tiden,så fruktansvärt dåligt han mådde,ingen har väll räddat honom? Och en schäfer såg det ut som,hade en egen” lek” men detta var nog bara stress,sprang runt, runt med bollen. Så fruktansvärt. Har dom ens någon chans att komma ifrån mardrömmen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: