Framsteg!

🌿 Allting rullar på enligt planerna med Eddi. Han är lugnare, tystare och framför allt mer tillfreds. Igår snäste han till och med av ett par lekande hundar till förmån för sin egen inre harmoni, vilket är positivt. Det var inte leken i sig som störde honom, utan snarare deras intensitet så nära inpå. Han var inte ute efter någon konflikt, utan det var en uppmaning om att sänka intensiteten eller skapa avstånd. Bra där! Speciellt eftersom han tidigare har ryckts med och blivit stressad. 👏

🌿 Jag har också varit otroligt stolt över honom för hans uppförande nu när vi har haft besök hemma i ett par dagar. Min vän och kollega Daniela (Ella) var här och det gick hur bra som helst! Hon presenterade sig korrekt, det vill säga genom att ignorera hundarna, och då gick det fort för Eddi att bli bekväm. Inte ens när han luktade på Ella tog hon notis om honom, och då blev han genast glad, lättsam och välkomnande. 🤗 Tänk så enkelt det är att göra hunden bekväm med främlingar egentligen, bara vi lägger ner våra vanföreställningar om att närkontakt, social press och exaltering är ett måste för att det ska anses vara okej. Tänk om vi bara kunde främja lugn och ömsesidig respekt istället, så skulle SÅ många hundar må så mycket bättre! 🙌 Hur som helst, andra dagen blev Eddi till och med lite flirtig och både log, dansade och drog några raggningsrepliker för Ella! Han blev på så gott humör av att känna sig förstådd och bjöd på sig själv alldeles lagom. 🥰 Detta var förresten inte hans första möte med främlingar. Bara dagen före Ella kom hade vi besök utav min andra vän och kollega Camilla, och även då var Eddi helt bekymmersfri eftersom också hon gjorde som man ska. 👌 Det visar bara att problemet inte ligger hos hunden, utan i människans orimliga sociala krav. Lätt att råda bot på med andra ord! ☝️

🌿 Jag upptäckte dock i helgen att Eddi har svårt att stå upp för sig själv när han är lugn. Många människor skulle till och med känna igen sig i detta. Ni vet hur det kan ta hus i helvete om man känner sig tillräckligt trängd och trampad på och är väldigt uppjagad, men inte har alls lika lätt för det om man bara blir diskret utmanad och undanföst när man inte är det? Det är Eddi. 💯 Är han redan intensiv och stressad så är hans stubin väldigt kort och han är oerhört lättprovocerad och reaktiv. Men när han är lugn och sansad så gör det sig påmint att han inte är varken Hulken eller ens besitter någon vidare pondus. 😏 Det blev så tydligt när han satte det i system att försöka sova ståendes eller luta sig emot oss och däcka med huvudet i knäet. Bäddar fanns det gott om, men när jag undersökte saken så visade det sig att han inte var helt bekväm med att ta plats bredvid de andra hundarna, som är duktiga på att hävda sitt space. ✋ Jag hjälpte honom att komma till rätta i en bädd, men när en annan hund blev nyfiken och ville testa Eddis bädd (och därmed hans gränser), så flyttade han sig hellre än att ligga kvar och göra anspråk på sin yta. En sådan individ väcker lätt anspråksfullheten i andra hundar, som då gör det till ett grej att ta över bara för att de kan, och rätt som det är blir man utan. 😳 Detta gav mig värdefull information om Eddi som kommer att ligga till grund för hur jag introducerar honom för barn, hur hans framtida umgänge med flocken kommer att se ut, samt vilka råd hans familj kommer att få i samband med avslutat boot camp. Här slutade det med att de andra hundarna fick veta att jag backar upp Eddis rätt att ligga kvar på sin plats men inte deras utmanande av honom, och så var allting frid och fröjd igen. 😌

Idag ska han få jobba med kund, och det ser jag fram emot!

Mot balans. 🌷

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s