Nytt podavsnitt om hundfostran

Nytt podavsnitt ute nu! 🤩 Denna gången handlar det om motpolerna i hundfostran som finns inom hundvärlden och vilken effekt det har för oss alla, hundar som människor. Hur påverkas din hund av valen du gör? Lyssna och reflektera! Länk finner du nedan. 🐾

🟣 SPOTIFY:

Mot balans. ⚖️

Vad är viktigast för dig?

Jag vill inte vara så fixerad vid resultatet att jag missar de mest värdefulla lärdomarna under resans gång. Hunden är inte skyldig mig att bli vad jag önskar. Det var jag som lät hunden bli en del av mitt liv, så om något är det jag som är skyldig att ge hunden möjligheten att vara sitt bästa jag, vad det nu innebär för den aktuella individen. Att göra det handlar inte om att tjäna mig själv, utan fördelarna för egen del råkar bara vara en bonus. Det handlar om att ge tillgång till eller underhålla potential för att livet med mig ska vara värdefullt. Jag är okej med att en hund är blyg, eller osäker, frustrerad och till och med rädd emellanåt. Jag behöver inte att hen alltid känner för det eller är glad över allt som händer. Mitt humör är generellt sett inte beroende av att hunden känner samma sak som jag. Det vore att pressa hen till att ansvara för min personliga tillfredsställelse och det hade verkligen varit orättvist.

Vad jag strävar efter är att skapa utrymme för storheten i hunden – hur blygsam den än må vara – så hen kan leva sitt bästa liv enligt sina individuella förutsättningar. Mitt syfte är att vägleda och assistera hunden i den processen. Det som bringar mig glädje och tillfredsställelse är just det, inte att hunden blir så som jag vill enligt mina personliga ideal eller förbestämda syften.

Sylvester (i bild) är ett bra exempel. Den enda kärleken han någonsin känt till under de tio år som vi har varit flockkamrater är den där han fått utrymmet att vara sig själv. Min acceptans av vad han har kapacitet att erbjuda har lett till en utökning av vad det innebär. Han har haft alla resurser som behövs för att växa och han har nyttjat dem, men de var tillgängliga för hans skull och inte min. Det fanns aldrig någon press för att han skulle förändras för någon annan än sig själv, och det gör en enorm skillnad i vilken sorts relation du är med och skapar under tiden.

Enkelt uttryckt: när du begär att en hund förändrar sig för att möta dina behov, så är du självisk och det vet hunden, vilket kommer att innebära onödigt mycket friktion, motstånd och dröjsmål. Om du istället assisterar dem i att växa in i sin storhet för deras egen skull i första hand, så uppfattar hunden att dina avsikter är pålitliga, vilket gör det lättare för dem att flyta med.

Vilken tänker du vara?

Mot balans. ⚖️

Snillet Sally

Jag älskar en fräck mentalitet som Sallys! Utan öga för en hunds instinktiva sociala beteende överlistar hon en på ett ögonblick. 😛 Sally är en Miniature American Shepherd på 2,5 år (precis som sin bruna kompis Bobbo). Hon flyttade till sin nya familj i somras och har varit ett huvudbry sedan dess. 😅 Hon är konstant på alerten, är superkontrollerande, och hon är väldigt reaktiv – om man låter henne. Ni förstår, Sally är inte ens speciellt känslomässigt investerad i sitt reaktiva beteende. Hon lägger av direkt om det står tydligt för henne att hon inte kommer att uppskatta konsekvenserna (till skillnad från en känslomässigt investerad hund, som därför kräver mer jobb). Faktum är att Sally är så intuitiv och så fruktansvärt lyhörd för kroppsspråk att hon omedelbart registrerar om en person har vad som krävs för att upprätthålla regler och gänser eller inte. Detta innebär att konsekvenserna kanske inte ens behöver presenteras för henne, så länge hon kan ana vad utgången blir (hon gjorde det med mig t.ex.). 💡

Sallys människa har fokuserat alldeles för mycket på henne, vilket avslöjade för Sally att hennes inflytande över honom är enormt. Inte nog med att det är enormt, utan hon insåg också att hon har mer inflytande över husse än tvärtom. Den som inbillar sig för en sekund att detta inte påverkar henne negativt misstar sig ordentligt. Husse blev ju hennes personliga tillgång som hon började kontrollera, vilket gjorde att hon tvingades vara vaksam hela tiden, som i sin tur orsakade att hon blev så nervös. När en hund är nervös, är reaktiviteten inte långt borta. För att stoppa reativiteten måste man sluta vara källan till sin hunds obalanserade sinnestillstånd. ⛔️

Sally är inte den som behöver arbetas med. Det är däremot människan. I takt med att en annan relationsdynamik skapas på grund av att människan känner sig mer självsäker, självständig och värdefull, uppstår den naturliga inre styrkan att upprätthålla enkla, grundläggande gränser som främjar att Sally följer istället för att leda. Hon är så redo för den förändringen! ❤️

Mot balans. ⚖️

Glad Påsk!

Vi önskar er alla en Glad Påsk med bilder från gårdagens utflykt till Gräne gruva. 🏞 Camme och jag samlade ihop ett gäng hundar och drog i väg för att ha en toppendag i kanonfint väder. 🪵☀️🌿 Hundarna hade det underbart och skötte sig exemplariskt. ❤️🐾

Faktum är att vi ska ut och vandra varenda dag i påsk! Vi kom faktiskt just hem ifrån ytterligare en upptäcktsfärd, men jag gör ett separat inlägg om det imorgon. ☺️

Jag hoppas att du njuter av denna fantastiska tid på året hur du än väljer att göra det. Själv lever jag för stunder som dessa! 🐶🌼🌷💕

Mot balans. ⚖️

Hur står det till med din integritet?

Var ska jag ens börja angående den här hunden…

Det är mycket möjligt att du redan har hört mig prata om Mitzi förut. Jag använder henne nämligen som exempel ofta. Hon är en av mina största förebilder, i hundlivet absolut, men även i livet generellt. Jag vill gärna sprida hennes visdom så långt jag kan. 🌬

Mitzi är en av de lugnaste hundar som finns. Hennes naturliga takt är superlångsam och hennes hobby är att… ligga still. För att hon är så fridfull tenderar hon också att underskattas av andra, i synnerhet unga, oerfarna hundar med kaxig attityd. De tar en titt på henne och tror omedelbart att de kan köra med henne och komma undan med att vara respektlösa. Men tji fick de, för Mitzi skojar ICKE när det kommer till att hedra sina gränser. Hon är mästaren på att skifta energi, och låt mig bara bara meddela att hon är allt FÖRUTOM långsam när hennes integritet står på spel. Hennes filosofi är enkel: ”Allt är på skoj tills du hotar min inre frid”.
Mitzi är otroligt vänlig, tillgiven och tolerant, men när det handlar om hennes personliga utrymme där hon värnar sin energi, gör man bäst i att vara försiktig så man inte klampar in och stör. Jag finner detta så himla uppfriskande! Hon diskriminerar ingen, utan den enda regeln hon har är att man måste respektera hennes gränser och energin innanför. Hur fantastiskt är inte det! 💫

Det har visat sig att jag är långt ifrån den enda som ser upp till Mitzi. Alla visar henne den respekten hon förtjänar och älskar hennes utstrålning (de som inte hajade från början får lära sig). Hon behandlar sitt utrymme och sin uppmärksamhet som ett privilegium och vi andra bara hakar på. Läs nu den raden igen! 👈

Jag skulle älska om alla insåg vad Mitzi redan förstått och lever efter. Din uppmärksamhet och ditt personliga utrymme är de mest värdefulla resurser som du har. Det väger tyngre än allt guld och alla diamanter. 💎 Det finns inget som står högre i kurs än det. Respektera det därefter. Acceptera inget mindre ifrån de som vill ha en portion av det. Det är ditt att förvalta och förfoga över. Se till så att det förblir så, och gör det till högsta prioritet att återerövra det om det redan gått förlorat. Resultatet är häpnadsväckande, jag lovar. 🌟

Mina frågor till er är, vem bestämmer över dina resurser? Är det du eller din hund? Vad tänker du göra åt det? Mitt råd: musta upp din inre Mitzi och se ditt liv förvandlas till det bättre.✨

Mot balans. ⚖️

Angående små hundar

JAG VET INTE VEM SOM BEHÖVER DETTA MEN:

Små hundar behöver också struktur och disciplin. De behöver lära sig att respektera regler och gränser lika mycket som en stor hund och de behöver också en pålitlig källa av skydd och vägledning. De behöver någon som kan föra deras talan när folk försöker köra över deras gränser och behandla dem respektlöst. Se till att inte du själv är en av dem som äventyrar deras värdighet. Deras storlek gör dem inte till en leksak eller en bebis; de är i allra högsta grad fortfarande en hund och frodas när de hedras som en.

I en värld där små hundar måste kämpa SÅ HÅRT för att bli tagna på allvar, se till att vara den som verkligen ser dem för arten de tillhör. Visa dem att du fattar och är på deras sida. Var en småhundsallierad. ✊

Mot balans. ⚖️

Varghunden Singajik

Igår fick jag träffa den tjeckoslovakiska varghunden Singajik. Rasen är en intressant kombination av extremt känslig och väldigt kraftfull. Jag uppskattar deras nästan motsägelsefulla natur och hur – om man är mottaglig – de kan lära en om de snabbaste och mest subtila signalerna och att varenda liten detalj spelar roll och bär ett budskap. Det är häftigt!

Vad som är mindre häftigt är att de ofta är extremt destruktiva när de lämnas ensamma och hur det verkligen förändrar hela ens liv. Vetskapen att ens hund i princip demolerar hemmet så fort man lämnar den ensam gör saker med ens allra innersta, för att inte nämna relationerna med andra människor. När jag sa till min kund att Singajik är välkommen att vara hos oss vid behov så blev husse faktiskt känslosam och till och med tårögd. Så tungt är det att alltid behöva rodda inför varje liten grej så att hunden aldrig är ensam, någonsin. Jag är bara glad att kunna hjälpa till!

Min kund tar väldigt bra hand om sin hund men han var tidigare av uppfattningen att endast ett mjukt och tillåtande bemötande var nödvändigt. Sedan han fick möta verkligheten och lära sig att det inte är så, har han redan gjort stora framsteg med Singajik och i takt med att de fortsätter på sin nya linje väntar mer av den varan. 🙌 Jag älskar när man vågar hålla ett öppet sinne för den man verkligen älskar❣️

Och just det, lyssna på det här. När de anlände hit igår hade min kund just öppnat en lyckokaka. 🥠 Skrolla till sista bilden för att se vad det stod på lappen. 🥰

Mot balans! ⚖️

Fokus, lugn och kontakt på promenad

När jag promenerar mina hundar slänger jag vanligtvis in en och annan opretentiös utmaning för att göra det mer intressant, stimulerande och låta oss samarbeta så att vi förblir relevanta och ihopkopplade till varandra. 🔗 Man kommer långt med enkla grejer, som en spontan fotografering (för hunden måste stanna kvar i vad som skulle kunna vara en utmanande plats eller position tills du säger till, medan du backar och håller avstånd), plötsliga ändringar av riktning, passiva pauser (som att vänta medan jag besvarar ett sms, knyter mina skor, har en kort konversation med grannen eller bara vill stanna och njuta av utsikten till exempel) eller, som jag gjorde i videon; bestämma sig för att ändra takt till superlångsamt och ta pyttesmå steg en stund. 🐾

Det finns oändliga sätt att få ut mer av en basic promenad än bara motion och standardnivån av mental stimulans via er vardagsstruktur, och det behöver inte vara komplicerat för att vara nyttigt. Jag finner att det snarare är mer sannolikt att man (och därför hunden också) har trevligt när man inte gör en stor affär av det. Dessutom är det mer troligt att man gör en vana av det om det inte är för avancerat. Folk säger till mig hela tiden att de har blivit avtända av tanken för att de känner sig lite skraja eller hotade av att se instagramversionen av hur vissa väljer att engagera sina hundar. Jag är här för att berätta att man inte alls måste göra det så omständigt. Det finns massor av skönhet och magi i det enkla och anspråkslösa.✨

Ett annat tips från mig är att hitta på saker som kräver att hunden fokuserar men samtidigt håller sig lugn. Var försiktig med att låta exaltering vara en del av övningen. ⚠️ Det skapar nämligen lätt förväntan och ängslighet, vilket bara ger dig ännu ett problem att lösa.

Har du fler förslag att tillägga, gärna med ovanstående i åtanke? 🤓

Mot balans. ⚖️

💥 Reaktivitetsserien Del 1 💥

Jag skulle vilja bemöta koppelreaktivitet i en serie inlägg som publiceras på måndagar, där varje inlägg ägnas åt en del av pusslet. Det kommer inte att följa någon specifik ordning, åtminstone inte med flit, så se det som att verkligen lägga ett pussel. Vi pusslar ihop det (lär sig att förstå det) bit för bit. 🧩

Reaktivitet händer när den metaforiska ”bägaren” som bär någons känslor, rinner över. Känslorna exploderar för att bägaren var full och inte klarade att hålla ens en enda droppe till. Exakt vad som fyller bägaren och varför den blev full varierar från fall till fall. Somliga hundar blir socialt frustrerade när de inte får tillgång till andra hundar efter att de vant sig vid den tillgången tack vare sin människas olyckliga tillåtelse i det förflutna. Vissa hundar tappar det för att deras människa fyller deras bägare med sina egna känslor när de får syn på en annan hund, så hunden är egentligen inte speciellt känslomässigt triggad själv utan den projicerar bara. Andra känner sig sårbara och utsatta för att de inte känner sig tillräckligt skyddade och vägledda och försöker bara överleva genom att hålla andra på avstånd. Vad de alla har gemensamt är dock att de är i desperat behov av vägledning och en stadig källa av stabilt inflytande för att ta sig förbi problemet. Med andra ord är det DU som behöver steppa upp och bli stabilare och skickligare om du ska kunna hjälpa hunden igenom det här. DU behöver förmodligen hjälp själv för att kunna bli den där tillförlitliga källan till skydd, vägledning och fridfullt inflytande.

Några snabba tips för att komma igång:

1️⃣ Fokusera konsekvent på din andning 🌬

2️⃣ Slappna av i allt du håller spänt (käke, tunga, bryn, axlar, armar, händer, skinkor, ditt steg etc.) 😌

3️⃣ Föreställ dig vad det än är som gör att du känner dig stark, fridfull och självsäker – och tappa inte tråden! För dig själv så som du VILL känna dig. 😎

4️⃣ Förbered ditt nervsystem för utmaningarna som väntar. Öva på att hålla dig stadig under utmaning genom att använda din fantasi. Föreställ dig regelbundet att ni passerar exempelvis andra hundar som inte finns där, från ögonblicket du ”får syn” på dem och hela vägen tills de har ”försvunnit”. 💭

5️⃣ Använd enbart verktyg som stärker dig och är säkra att använda mitt i en utmaning. Allt som kan glida av eller gör det svårare än nödvändigt att styra upp hunden duger inte. ⚠️

Håll dig uppdaterad för nästa veckas tips! 😃

Mot balans. ⚖️

Tänk på hundens bästa

JAG VET INTE VEM SOM BEHÖVER DETTA MEN:

Jag får ofta frågan om det är rimligt att förvänta sig goda resultat med en hund i ett hushåll där man har delade åsikter och tillämpar motsatta filosofier. Svaret är nej. Det är inte rimligt att förvänta sig att hunden inte ska känna sig förvirrad och oimponerad under sådana omständigheter. Vad man borde förvänta sig är en hund som blir orolig och stressad eller utnyttjar möjligheten att använda luckorna som skapas till sin omedelbara fördel, utan att inse de långsiktiga, negativa konsekvenserna det innebär att göra så.

Vad är poängen med att ha en hund under så motsatta ideal? Jag vet ju att det inte är för hundens skull som det blev så, så vad handlar det om egentligen? Vem har de mest handfasta och icke känslosamt drivna argumenten för att backa upp sin filosofi? Men framför allt, vem gör mest med hunden? Vem tar mest ansvar och vem är mest aktiv gällande de riktigt utmanande grejerna, som promenader och annan problemlösning?

Jag märker att många visar alldeles för mycket hänsyn för åsikter från de i hushållet som antar få av rådande utmaningar. Om du kan relatera, fråga dig själv varför du gör så. Varför låter du personen som gör minst, väga in så tungt angående hur hunden ska fostras? Varför skulle du tillåta det? Om du inte börjar sätta gränser med saker som dessa i dina mest intima relationer, hur kan du förvänta dig att hunden ska ta dig på allvar? Faktum är att hunden plockar upp det här med att du har svårt för att stå upp för dig själv, precis som den som du låter köra över dig hemma. Med det sagt kan du ändra på det redan idag. Jag tror på dig! 💯

Mot balans. 💪