Arkiv | januari 13, 2020

Framsteg!

Igår var det Pay & Train samt Pay & Pause. 😃 Den första aktiviteten handlar om hundmöten så vi tränade på det i varierande svårighetsgrad, där lägsta nivån ändå var relativt hög då man möttes på en grusväg. Det var en bra mix av ekipage där alla hundarna är eller har varit reaktiva, och människorna befinner sig i olika stadier av sin resa, från nybörjare till mer erfaren. 📊 Jag blev så lycklig av att se hur duktiga alla var, hur bra det gick, och hur närvarande folket höll sig för att kunna vägleda sina hundar. Bravo, säger jag bara!! 👏👏👏

Nästa aktivitet handlade om att hjälpa hunden att varva ner, ta det lugnt och slappna av. Här tillkom några hundar som inte hade varit med på Pay & Train, så de som stannade kvar fick möta nya individer. 👍 Vi upptäckte att Zelle, den svarta blandrasen som jag skrev om alldeles nyligen, var en naturbegåvning. Han höll sig tyst, lugn och artig hela dagen, och la sig ner och sov på Pay & Pause, så matte till och med kunde släppa kopplet. 😴 Sen fanns det dem av oss som fick jobba lite mer, med hundar som antingen bär på mycket oro och ängslighet, eller nervositet och rastlöshet. Deras förväntan kunde vara både ljudlig och rörlig, så vi människor fick öva på att hålla vår egen energi (och därmed vårt inflytande) i schack samtidigt som vi hjälpte våra hundar att hantera uppgiften att bara vara. 😌

Jag hade med mig vår bootcampare Goliath, och han satte mig minsann i arbete! 😅 Att slappna av och vara tyst och passiv i ett rum fullt av främmande människor och hundar verkade helt främmande för honom och därför hade han svårt att sitta still. Satt han still hade han svårt för att vara tyst. Men skam den som ger sig och jag är verkligen inte den som ger upp i första, andra eller tredje taget! ✊ Så jag fortsatte hindra honom från att vanka, instruerade honom att sätta sig, gav honom den bästa och mest varierade massagen som kunde erbjudas under rådande premisser, och efter 40 minuter – precis efter att jag hade berättat för alla hur svårt han har för att lägga sig rakt på golvet även om han är trött – så la han sig och sov!!! 🤩💤🙌 Jag använde mina sista krafter för att inte jubla rätt ut, det var ju ingen dvala han hamnat i precis, utan mer ett lätt slummer. För att jag inte kunde låta bli att föreviga denna milstolpe i hans rehab så sträckte jag mig efter telefonen och väckte hela gruppen (😬😆), men till min förvåning var det inte svårt att guida honom tillbaka till samma läge. Extas!!! 💯

Tack till alla som kom, detta får vi göra om! 😄

Mot balans. 🌱