Arkiv | november 2018

Pondus

Vad är pondus?

Vad känner du när du hör det ordet? Har det en positiv eller negativ klang för dig? De jag frågar brukar svara att det har en positiv innebörd för dem. Att det representerar någon värd att se upp till och känna sig trygg med, och att det är en önskvärd egenskap. Synonymer till ordet ”pondus” är: värdighet, auktoritet, respekt; tyngd, eftertryck, kraft. Motsatsorden är blygsamhet och tamhet. När jag använder ordet pondus så går jag efter ordlistans definition: ”naturlig förmåga att inge respekt”. För mig är det så himla fint, så väldans värdefullt och underbart!

Igår satt jag och observerade min flock, som jag ofta gör. Jag har många hundar med mycket pondus. Jag har noterat att man kan skilja rastemperament och individuell personlighet åt, så att vissa hundars pondus enbart sitter i rasdragen, andras i personligheten, och en tredje grupp som har både och. Jag har till exempel mastiffer som via sina rasdrag har en ”inkluderad” pondus. När de beter sig så som rasen ska, t.ex. när de vaktar eller konfronterar, så är pondusen omisskänlig. Men när samma hund inte är i ”rasmode” och bara ligger hemma och slappar eller umgås ute på gården, så är personligheten tydligare. Då kan samma hund ge vika för en liten, tanig sak, med pondus i sin personlighet, och kanske inte så mycket i sin ras. En av våra cane corsos kan då backa undan för vår blinda japanese chin eller åldrande spaniel/retrievermix. I det läget är det personlighetens pondus som räknas.

Sedan har vi gruppen med både och. De är individer av en ras med ”inkluderad” pondus som också råkar ha en medfödd pondus i sin personlighet. Dessa hundar är svårplacerade och svårare för folk att ha som rena sällskapshundar. Anledningen är inte mer komplicerad än att majoriteten helt enkelt inte har tillräcklig pondus själva, för att göra sig värdiga av hundens respekt, vilket skapar bekymmer gällande lyhördhet och följsamhet. Sådana hundar har jag också, och i princip alla hamnade här för att det spårade ur där de var och avlivning eller ett liv i bur var allt som fanns att erbjuda.

När jag utvärderar en hund är hundens pondus en viktig faktor att bedöma. Har den någon, och vart sitter den i så fall? I rasen, i temperamentet eller både och? Det hjälper mig att avgöra vilka förväntningar jag bör ha, hur jag ska profilera hunden för sin familj så att de förstår den bättre, och vilket slags hem den behöver ifall den inte har något. När jag själv förstår hunden på denna djupare nivå så får vi dessutom en mycket bättre kontakt och relation. Förståelse är viktigt för att alla ska känna sig tillfreds.

Hos mina kunder saknas generellt den där pondusen, ifrån människans sida det vill säga. Hunden är då ofta den enda med pondus, eller åtminstone den med mest pondus. I praktiken leder det lätt till att hunden nonchalerar familjen när det passar, och kräver uppmärksamhet under egna premisser. Det intressanta är att detta sker nästan lika ofta med hundar vars medfödda pondus är låg! Det innebär att människans naturliga förmåga att inge respekt är näst intill obefintlig, och att hunden därför inte har haft något val än att anamma rollen som familjens gränssättare. För hundar vet så väl instinktivt, att en flock eller familj utan en ordentlig gränssättare, löper stora risker att råka illa ut. Det mesta blir ett hot för den som inte kan *etablera* (inte tjata om och sedan inte fullfölja) gränser, så hundens instinkter försöker bara undvika flockens undergång. Det är ett onödigt stort och tungt ansvar att bära, speciellt för den som inte ens har den medfödda förmågan.

Att ha pondus innebär inte att man går runt och roffar åt sig. Då är man i så fall anspråksfull. Man kan vara både och, men då är man alltså två saker. Att ha pondus innebär att man är duktig på att etablera gränser. Det ska med andra ord inte förväxlas med den som gärna *sätter* gränser men inte upprätthåller dem. Den som tjatar och tjatar men i slutändan inte agerar och ser till att det blir gjort.

Pondus handlar om självkänsla och självförtroende; ”jag vet att jag är värdefull och att jag kan stå på mig”. Därför ser jag att hundar med sämre självkänsla och självförtroende har stark flyktinstinkt eller fräser ifrån i rent obehag men inte lyckas hålla andra på avstånd, precis som jag ser hos människor. Deras ”ord” har ingen effekt eftersom de inte förknippas med en effektfull handling eller utstrålning. Pondus kan därför, när det inte är ett personlighetsdrag utan bygger på rasegenskaper eller vana och erfarenhet, komma naturligt i vissa sammanhang. Tänk er mina mastiffer med mjukare personlighet som är säkra som satan när de vaktar, eller en människa som privat är ganska mesig eller konflikträdd, men som på jobbet tar för sig, pekar med hela handen och är både trygg och säker.

Det finns en fjärde kategori som jag kallar för ”ålderspondus”. Jag ser det både hos människor och hundar. I det här fallet är det oväsentligt vad man haft för roll och position tidigare, nu börjar man bli äldre eller rentav är gammal, och då har man kommit så pass långt i livet att man inte räds vad andra tycker och tänker och gränser plötsligt är en enkel melodi. Jag ser hur min flockdynamik förändras härhemma, när mina mjuka hundar träder in i detta stadium.

Så reflektera över detta:

Hur ser det ut med pondusen hemma hos er? Kanske vore några åtgärder på sin plats?

Mot balans.

P.S: Nedan ser ni min högra hand Faro, vars pondus bygger mest på personlighet, erfarenhet och nu ålder. En mästare på sin sak och en fröjd att bevittna.

Och jag som inte är en ”valpmänniska”…

🕊 För snart en månad sedan hade jag en konsultation med nya kunder gällande deras två dvärgschnauzrar. De uppförde sig fruktansvärt illa på promenaden, speciellt valpen. Hon drog och skrek som en galning! Ja, inte ens skällde, utan SKREK! 🙉 Man kan tro att det är en överdrift, men när de dök upp här fick jag snart uppleva den *ljudmaskin* som var denna lilla valp. Herregud, vilken pipa! 🔊 Och uthålligheten sen då! Man kan bli döv för mindre!!

🕊 Under vårt möte var valpen inte tyst en enda gång. Förmodligen för att hon satt hos mig, för det ville hon inte, men vi hade att välja mellan obarmhärtigt skrik och skall hos familjen och ett ihållande beklagande hos mig i form av gnäll, så valet föll på det senare. 🤷🏻‍♀️ Jag kunde snabbt konstatera att denna lilla hund inte motsvarade varken vad familjen önskade sig eller skulle klara av. Hon var alldeles för intensiv för deras smak och kompetens, och alldeles för tuff för den andra hunden, som också var valpens mamma. Denne besvärade hon till max när hon behagade, och mamman var för mjuk för att säga ifrån, vilket resulterade i en ännu mer pådrivande valp. 😪 Ekvationen gick helt enkelt inte ihop för att resultatet på sikt skulle bli bra, så vi kom överens om att valpen skulle få stanna hos mig på uppfostring och omplacering.

🕊 Paloma Blanca, som hon heter (spanska för ”vit duva”), är verkligen en terrier i dess rätta bemärkelse. Det har kostat på att få henne följsam för att hon är så självständig, och orädd som synden! 😝 Hon trivs som fisken i vattnet med andra hundar, ju större desto bättre. Hon har deltagit på Pay & Play ett par gånger och svansar minsann inte efter oss, utan ger sig ut i hundhavet som om hon aldrig gjort annat! 🐕🐩 I början var hon avståndstagande och misstänksam mot oss, men det gick över första veckan. Vår bootcampare Blaze gör en enastående insats i hennes fostran som gränssättare, då han vägrar låta sig charmas av hennes utseende och vilda fasoner. Min mammas hundar har varit på besök och gjorde likadant. Gissa vilka som är hennes favoriter? 😏

🕊 För några dagar sedan kom jag hem med en annan valp som även hon ska omplaceras. De är lika gamla (5 månader), men det märks en värld av skillnad. 🌍 Jag har hela tiden sagt att Paloma inte är speciellt valpig, och det märks än mer nu. Man kan tycka att hon borde glädjas extra av att få en kompis i sin egen ålder, men icke. Av alla så är hon MINST intresserad av den andra valpen, som ÄR en klassisk valp med allt vad det innebär. 🙃

🕊 Bilden togs samma dag som Paloma flyttade in här. Hon ser inte ut så längre, för jag klippte bort det opraktiska skägget samt limmet som klistrade igen hennes öron så att de skulle lägga sig enligt rasstandarden. ✂️ För mig får hennes öron se ut hur de vill, och hon slipper tugga skägg varje gång det hamnar i munnen. 👅 Hon är ingen pimpinett utställningsprinsessa i vilket fall, snarare en äventyrlig tuffing som inte räds lite skit under klorna! Här får hon växa upp som en hund med andra hundar, och leva gårdslivet fullt ut. 🚜🏡 Snart ska hon återintroduceras för stan i träningssyfte, och jag laddar för vad som lär bli en *intressant* upplevelse… 😅

Mot balans. 🌸

P.S: Och nej, det har inte undgått oss att Paloma är en blandning av Zandro och Seashélle. En helvit terrier, en 50/50 mix av våra två senaste bortgångna hundar, det är något alldeles speciellt. Inte för att vara sentimental, men… 😭🌈💕

Problemlösning

🔰 Inkluderat i problemlösningskursen är bland annat en öppen konsultation med kund. Vi träffade den 6 år gamla schäferhunden Ceasar, som är en beskyddande herre med pondus och integritet. 🛡 Han gör utfall mot andra hundar, förföljer kvinnan i hushållet och tillåter inte att husse kramar henne eller kommer henne för nära. När husse avbryter detta blir Ceasar allvarsam och hotfull. 👺 Stämningen i huset är inte på topp just nu och husse vill för allt i världen inte behöva göra sig av med sin älskade hund. 😢 Jag är den tredje hundexpert som de träffar. Den första rekommenderade husse att ge upp. På hans hundkurs fick ekipaget ställa sig i fjärran för att inte störa resten av deltagarna, istället för att få hjälp med att stoppa utfallen. 🤔 Den andra hundinstruktören föreslog att husse måste satsa på en starkare kontakt med Ceasar, men av alla gånger de träffades så tränade de bara på hundmöten en enda gång, och då kunde de inte komma varandra närmare än ca 20 meter. 😧 Ingen av dessa hundinstruktörer kunde konstatera vad felet var. 😳

🔰 Det tog mig en minut att hitta grundorsaken, och bara Ceasars utstrålning sa mig allt jag behövde veta om den han är. 👍 Jag har aldrig träffat varken husse eller hund förut, och redan vid första hundmötet stannade vi två meter ifrån det andra ekipaget och hade en lugn och sansad konversation. 👌 Totalt mötte Ceasar 5 hundar i olika kategorier, och han tog sig igenom detta med bravur. Den vägledning som han fick var varken komplicerad eller våldsam, och tillslut lade han sig till och med på sidan för att vila! 🙌 Det vi använde oss av var visserligen ett annat koppel än det han kom hit med (jag bytte från halvstryp till retrieverkoppel), men det var vår energi och attityd som banade vägen för framgången. 💫 Munkorgen åkte av precis i början, för den visade sig vara överflödig. Husse fick också handfasta råd för hur han löser situationen därhemma, samt föreslagen fortsättning av socialisering och promenadträning. 🐾 Jag blev väldigt förtjust i denna ståtliga hund och ser ingen anledning till varför husse skulle behöva ge upp! De är ju ett riktigt radarpar!! ❤️

🔰 Nu fortsätter kursen med hundmötesträning för deltagarna, innan vi fortskrider med diverse problemlösning. 👩🏻‍🔧 Och ja, det är Pay & Play idag, jag har bara glömt att annonsera! 🙈

Mot balans. ⚖️

Ibland är det omöjligt

Har jag förresten sagt att Eivar blivit adopterad och lever livets glada dagar med sin nya familj som är helt tagen av honom?! 😍😄🤩😚 Det var verkligen en fullträff och alla inblandade är bara nöjda och belåtna med resultatet! ❤️

För övrigt så ligger ett nytt podavsnitt ute, som heter ”Ibland är det omöjligt”. Det handlar bland annat om att inte låta sig skrämmas av verkligheten, om skillnaden mellan lycka och glädje, och en annan spännande nyhet som jag inte har meddelat någon annanstans än! 🤗🎁

Ni finner länkarna nedan, och jag rekommenderar att ni följer podden via appen Anchor för att inte missa något! ⚓️

🔹 Spotify:

🔹 Anchor:

https://anchor.fm/dogs-of-pegasus/episodes/Ibland-r-det-omjligt-e2j2n5

Mot balans. 👂

Pay & Play

🎃 NU ÄR DET DAGS IGEN! 🎃

Första söndagen i varje månad är det Pay & Play kl.13-14 för hundar upp till 25 kg, och den tredje söndagen i varje månad samma tid är Pay & Play öppet för alla viktklasser. 😃

Pay & Play går ut på socialisering för hunden och vägledning för hundägaren. 💯 En session är 60 minuter lång och möjliggör ett nyttigt umgänge för din hund och givande coaching för dig på en och samma gång. 👍 Vi håller till hemma hos mig i Limmared (om inget annat anges) och har ett stort och varierat utbud av hundar att hålla oss till för att uppnå önskad balans. ⚖️ Hundarna får mingla, leka, sträcka ut eller bara vara bland andra, lära sig att bemöta nya individer (både människor och hundar) på ett sunt och schysst sätt, och hundägarna får lära sig att tolka hundarna samt veta hur och när de ska agera och när man kan låta bli.☝️

Alla hundar som inte oprovocerat attackerar och skadar andra är välkomna! 💁🏻 (Och ni som har hundar med detta beteende är välkomna för privatträning istället! 💕)

Fördelarna med detta upplägg är flera:

* Man dyker upp när man kan och behöver inte binda sig till fasta dagar. 📆

* Det finns ingen förbestämd följetång så man missar inget (mer än ett grymt bra träningstillfälle) om man inte kommer varje gång. 📊

* Deltagare varierar från gång till gång vilket ger bättre träning. 🐩🙋🏽

* Passet hålls kort men intensivt för att ge både hund och människa bästa möjlighet till positiv exponering men ändå hinna avsluta på topp. 🔝

* Man väljer själv vilken träning man vill satsa på. 🤔💭

* Bättre ekonomiska möjligheter till träning för fler. 💵

Så här funkar det:

Pay & Play hålls den första och tredje söndagen i varje månad. Det första tillfället är öppet för hundar upp till 25 kg, och det andra för alla viktklasser. 🆗 Den som vill komma skickar mig ett pm senast dagen innan och meddelar sitt deltagande. 📧 För den som är osäker på om ens hund är en lämplig deltagare så går det bra att fråga mig först.❓

Personligt ansvar råder.

👉 Kostnad: 300 kr per tillfälle för en person + en hund. Ytterligare person eller hund ifrån samma hushåll, eller deltagare utan hund betalar 200 kr/individ.

OBS! Inga löptikar! 🚫

Nästa tillfälle är enligt nedan (se bild). ⬇️ Denna gången är det alltså för hundar upp till 25 kg. 🐶

VÄLKOMNA! 👋